19150121 - Kriget.

Kriget.

Striderna på västra fronten.
Från västfronten börja nu ånyo de enformiga rapporterna om tagna och återtagna löpgrafvar. I Elsass, i Argonneskogen och väster om Lille utkämpas häftiga strider med det vanliga fram- och tillbakagåendet på 100 á 200 meter.
Det har ganska länge varit omöjlt att på olika platser afgöra, om fransmännen eller tyskarna varit de anfallande. Efter Soissonsslagert kunde man väl väntat att tyskarna skulle visa den största anfallslutsten, men ännu kan detta kappast skönjas. Då fransmännen söka göra gällande, att slaget vid Soissons endast var en tråkig episod, beroende på natutrföreteelser, utan särskild betydelse för det hela, så är detta kan hända sant
den meningen att tyskarna icke ännu på någon punkt helt genombrutit den franska linjen; men å andra sidan har genom det senast skedda med säkerhet för lång tid den franska anfallskraften i stor stil brutits.
Tyskarna ha uppskattat fransmännens förluster vid Soissons till 30,000 samt i striderna sedan fransmännen 17 december började sin anfallsrörelse till 150,000 man. Häri ligger otvifvelaktigt mycket stor öfverdrift. Fransmännen ha förlorat allra högst 20,000 man vid Soissons; och äfven vid den öfriga uppskattningen af de franska förlusterna ha tyskarna godtyckligt beräknat 3 sårade på en stupad, hvilket i modärna krig med hufvudsakligen artillerield är alldeles för mycket.

Måndagens händelser.
Den kl. 11 på måndagsaftonen i Paris utsända kommunikén lyder: På grund af en genom granatsprängning orsakad explosion af ett ammunitionsmagasin uppstod eld i den del af byn Boisselle, som vi besatt. Detta hade till följd att vi måste utrymma byn. På måndagens morgon riktade vi emellertid ett kraftigt motangrepp mot fienden och återtogo byta.
Fienden har bombarderat    S:t Paul i närheten af Soissons.
I Champagne flögo några tyska aviatörer öfver våra ställningar. De mottogos med ett regn af kanon- och kulsprutekulor. Tre af dem måste gå ned inom våra linjer på Bar-le-Duc-höjden. Deras maskiner voro nästan oskadade. Fyra aviatörer togos härvid tillfånga.
I Argonne ha med vissa afbrott artilleri- och getvärseld förekommit.
Från Argonne till Vogeserna rasar fortfarande snöstorm.

Tisdagens tyska rapport.
Stora tyska högkvarteret meddelar i förgår: Å västra krigsskådeplatsen har på hela fronten, frånsedt några obetydliga sk????lingar, endast förekommit artilleristrider.

Soissone bombarderas.
Beskjutningen af förstaden St Paul Vid Soilssons uppges vara af största betydelse, enär Soissons är fullständigt isoleradt och därjämte häftigt bombarderas, telegraferar igår Aftonbladets Berlinkorrespaorndent.

Reims i fara.
Skulle det lyckas tyskarna att genombryta de franska linjerna och pressa sig fram söder om Aisne, blir Reims starkt hotadt. Men man anser, att de betydliga förstärkningar, som nu ankommit, skola vara i stånd att hindra ett upprepande af dens tyska offensivgin.
Från minkriget rundt om Reims lämnats i Morning Post en kataktäristisk skildring, som förskrifver sig från en fransk kapten, hvars skyttegraf minerat af tyskarna.
Kaptenen höll just på att skrifva en depesch, då han med ens fick en känsla som af ett jordskalf. Han kastades framstupa och betäcktes af dy, och hans ljus släcktes. Halfkväfd reste han sig och fann, att 40 man begrafts under jordmassorna, men i skyttegrafvarna till högar och vänster om det stället där explosionen inträffat, hade manskapet ej rört sig en tum, trots det ras som begraft deras kamrater. De tyska kanonerna sände nu ett regn af granarter ned, öfver skyttegrafvarna, och då kanonelden upphört, ryckte 200 tyskar fram i tron att ingen enda fransman var i lifvet, men de mottogos med en våldsam eld och måste draga sig tillbaka, efterlämnande många dödade och sårade. Fransmännen hade 80 sårade och dödade. Det hål som åstadkommits genom explosionen var 40 meter diameter och 15 meter djupt.

En stor flottaktion mot Tyskland?
Den italienska tidningen Tribuna meddelar, att samtliga ententemakterna förbereda en stor gemensam flottaktion mot Tyskland.

Brittiska arméns rekrytering.
Enligt hvad Times arfarit från Ottawa har inskeppandet af 30,000 man kanadensiska trupper blifvit uppskjutet till slutet af februari. Anledningen angifives icke, men det kan väl antagas, att tillräckligt antal trupper ännu icke är tillgängligt.
Morning Post klagar öfver det ringa antalet af nyförvärfvadt manskap. Somliga dagar ha anmält sig mindre än 200 man till tjänst i armén, medan engelska härens dagliga förluster uppgå till 5- á 600 man.

Kriget på östra fronten.
Ryssarnas återtåg öfver hela fronten bebådas.
Ett telegram till Newyork Herald från Petersburg, hvari bebådas ryssarnas återtåg utefter hela fronten, har i Paria väckt ett pinsamt uppseende.

Separatfredsryktena.
Allt tätare komma rykten och berättelser om att ryssarna ej ämna försöka hålla ut synnerligen länge till. Russkoje Slovo, som flera gånger, utan att hindras af censuren, slagit fram separatfredstanken, uppgifves nu i en artikel om Rysslands finansiella svårigheter ha uppmanna England att ofördröjligen bringa, finansielt bistånd. Sker ej detta inom de närmaste veckorna, tvingas ryssarna att sluta separatfred.
Ryssland har dock redan fått löfte om ett lån af Frankrike och England på halfannan milliard francs. Antagligen kommer dock intet af dessa pengar direkt till Petersburg. Den halfva milliarden från Frankrike går åt för att förränta ryska statsskulden i Frankrike och andra till ententen hörande makter. Tyska och österrikiska innehafvare af ryska obligationer få intet.
Den milliard francs, hvarmed England skulle bisträcka, är synbar??gen ämnad att betala den enorma engelska exporten till Ryssland öfver Arkangel, och kanhända äfven en del transatlantiska tillgodohafvanden.

Sjöbedrifter.
Från Sebastopol telegraferas, att ryska torpedbåtar ha inträngt i Sinapebukten och borrat ångaren Meerges samt tre segelfartyg i sank. Besättningarna räddades.
Mera apokryfiskt klingar ett rykte fråm Paris, att en fransk torpedbåt skulle inträngt i Dardanellerna samt att den, trots ett häftigt bombardemang från forten på den europeiska strandan, lyckades komma tillbaka utan att ta synnerlig skada. Under den djärfva färden lyckades torpedbåten göra mycket betydelsefulla iakttagelser.

Krig i det heliga landet.
Enligt engelska uppgifter vidtaga turkarna stora militära förberedelser i Palestina. Kullarna vid Nazaret ha blifvit starkt befästa, och man transporterar groft artilleri till berget Karmel.

Ryska nederlag.
Stora tyska högkvarteret meddelar: På östra krigsskådeplatsen har väderleken varit mycket ogynsam. Från Ostpreussen är entet nytt att meddela. Vid Radsanowo, Bjeschun och Serpez ha ryssarna blifvit tillbakaslagna med stora förluster. Vi togo därvid flera hundra fångar. Väster om Weichsel och öster om Pilitza är ställningen i det stora hela oförändrad.

En rumänisk röst.
Bukaresttidningen Seara varnar i en officiös artikel för att följa de ryska intressena. Det vore vansinne af Runänien att lättsinnigt sätta allt på spel. Ju längre kriget fortsättes, dess tydligare visar det sig, hvar Rumäniens intressen, äro till finnandes.

Turkiska trupperna i Kaukasus försvara sig ännu.
Times korrespondent r Petersburg meddelar 11 januari till sin tidning: Turkarna föra nya stridskrafter till den kaukasiska krigsskådeplatsen. Det är omisskänligt, att turkarnas krigföring är öfverensstämmande med Hindenburgs. Trupperna vid Sarikamysj ha erhållit förstärkningar från trakten af Erzerum.
Det framgår af dessa telegram, att striderna på kaukasiska gränsen knappast torde vara afslutade. De ryska segerrapporterna ha after vanan varit något förhastade och allt för starkt utbroderade.

Sydafrikanska ställningar.
Till Holland från Sydafrika ingångna underrättelser giva vid handen att stämningen inom den sydafrikanska befolkningen är farlig. Flera afdelningar holländska trupper, som skulle sändas mot tyskarna i sydväst, hava vägrat att gå utom det egna landets gränser. Anförarne för motståndet skola användas till grutfarbete, hvilket narturligtrvis ökat missnöjet i vida kretsar.
Dessa underrättelser öfverensstämma med till engelska tidningar från Sydafrika ingånget öppet bref. Detta offentliggöres visserligen icket, men »Nieuwe Courant» i Haag har erhållit afskrifter. I brefvet uttalas att utgången af provinsialvalen i Transvaal bevisar att ministären Botha icke längre har landets förtroende och skulle falla, om regeringen hade mod att utskrifva nya allmänna val. Vidare uttalas att regeringen icke kan fordra att medborgarna skola eröfra Sydafrika, utan endast att de försvara hus och hem mot främmande invasion. General Smuts hade genom falska rapporter förmått parlamentet att godkänna regeringens politik, men sanningen bryter sig väg trots allt. Sydafrikas framtid ter sig för närvarande mycket mörk, och det enda medlet mot rådande missförhållander och misstämning vore utskrifvandet af allmänna val.

Ett och annat.
— Holländska marindepartementet tillkännager att man upptäckt drifvande minor i inloppet till Zuidersee. Troligen finnas dylika äfven i själfva Zuidersee. Man har ögonblickligen vidtagit åtgärder för att uppfiska dessa minor och oskadliggöra dem.
— Tyske inrikesministern har skrifvit ett öppet bref till professor Sering, hvari han uppmanar till sparsamhet och uthållighet beträffande landets inre ekonomi. Hvarje hushåll måste sättas i krigsberedskap. Hvad dödsförakt och tapperhet är inför fienden, det är sparsamhet och försakelse hemma i landet.
— Statistiken öfver trafiken på de preussiska statsbanorna för december månad utvisar en gynsam utveckling af det ekonomiska lifvet i Tyskland. I synnerhet kommer i inkomstresultaten en betydligt större omfattning af kolförsändandet till uttryck, sedan de första störningarna i näringslifvet nu öfvervunnits. Stigande siffror för såväl person som godstrafiken visa vidare, att Tysklands hela ekonomiska lif trots det svåra kriget befinner sig i ett öfver förväntan gynsamt läge.
— Enligt hvad holländska bankirer erfarit från Förenta staterna, har franska regeringen under december förgäfves försökt att betala sina nya beställningar äf krigsmaterial på så sätt att Frankrike erbjudit de amerikanska verken, att direkt öfvertaga 6 procentiga skattkammarbons. De amerikanska verkstäderna afböjde emellertid detta, då ett större antal franska regeringsväxlar, uppgående till omkring 220 millioner dollars redan äro i omlopp i amerikanska banker och industriella företag. Det fär tydligen i följd af de amerikanska företagens vägran, som franska regeringen måst besluta sig att framlägga 250 millioner frcs skattkammarbons till offentlig teckning på Londonmarknaden. Frankrike har gifvit amerikanska firmor en leverans på, inånatligen 10 millioner patroner, 600,000 gevär, 1,000 pansarautomobiler och 50 flygmaskiner. Leveransen gäller icke någon begränsad tid.



Gotlands Allehanda
Torsdagen 21 januari 1915
N:r 16