19150130 - Ur dagens post.

Ur dagens post.
Kriget.

Slaget vid La Bassée.
Engelsk version.
Till Reuter telegraferas från Boulogne: Striden i smörjan nära La Bassée i måndags var den största drabbning, i hvilken engelsmännen detta år varit inblandade. Tyskarna, som funnit det omöjligt att rycka fram i terrängen, då denna till följd af det myckna regnandet hade förvandlats till beslöto att företaga en stormning längs landsvägen mellan La Bassée och Béthune. De lyckades överraska engelsmännen i deras löpgrafvar, hvilka måste utrymmas. Tyskarnas avantgarde, som utgjordes af 56:e preussiska infanteriregementet, ryckte snabbast möjligt fram mot Givenchy och öfverlät åt rPss reserven, som var 5,000 man stark, ett försvara den terräng, som sålunda tagits. Några engelska regementen, som fått order att återtaga de utrymda löpgrafvarna, lyckades tränga fram, trots att smörjan och vattnet gick dem till knävecken och under våldsam beskjutning från fiender. Under sådana omständigheter var det omöjligt att hålla skyttelinjerna obrutna under framryckningen, då en del af soldaterna under marschen måste hållas uppe ur dyn af kamrater. Slutligen kommo emellertid engelsmännen fram till skyttegrafvarna och togo dem med storm. Tyskarna, som ryckte in i Givenchy, möttes af en häftig eld. Alla, som icke stupade, togos till fånga. Preussarna lämnade 400 döda på vägen, Deras reservtrupper voro oförmögna att understödja dem, emedan de själfva våldsamt anföllos af de brittiska trupperna, understödda af fransmän.

Österrikisk offensiv i Galizien.
Österrikiska krigspresskvarteret bringar i senaste rapporten mycket gynsamma meddelanden. General Ivanovs försök till kringgående har fullständigt misslyckats, medan däremot den österrikiska armén, understödd af det tyngsta artilleriet, upptagit en kraftig motoffensiv i riktning mot Tarnow.

Lemberg tros utrymmas.
Till tidningar i Wien meddelas från Lemberg, att 12 d:s genom plakat på gatorna kungjordes, att ryssarna, troligen af strategiska skäl, snart, skulle komma att tillfälligt utrymma Lemberg. Befolkningen anmodades att i så fall förhålla sig lugn och icke med anledning af fiendens rent tillfälliga besättande af staden anordna demonstrationer af nagot som helst slag, enär ryssarna skulle komma tillbaka. Frivilligt skulle de nämligen aldrig definitivt uppge stadens besittning.

Schweiz intervenerar då tiden kommer.
Roskoje Viedomostis korresponden i Genève har haft en intervju med presidenten för det schweiziska förbundsrådet, Motta, som bland annat uttalade: Schweiz är öfver ygadt om att det måste intervenera mellan de krigförande makterna för att uppnå ett fredsslut. Men tiden för en interveniion är ännu icke kommen. Schweiz' väpnade neutralitet har hittills kostat 110 miljoner francs.

Franska deputeradekammaren beviljar 3,500 miljoner francs.
Franska deputeradekammaren har antagit en del förslag, bland hvilka äro anslag å sammanlagdt 3,500 millioner francs. Dessa anslag beviljadas efter ett med kraftigt bifall mottaget anförande af finansminister Ribot som därvid framhöll den franska kreditens gynsamma ställning. Kammaren antog vidare ett förslag om utgifvande i begränsad omfattning af skattkammarbevis samt ett förslag, som bemyndigar finansministern att utsläppa obligationer med kort löptid.

Rumäniens engelska lån dementeras.
Lokalanzeigler har från väl underrättad källa erfarit att Reutermeddelandet om ett rumäniskt lån i England på 100 millioner mark måste vara en tendentiös osanning. Alla förutsättningar för att det skulle vara sant saknas.
Ett Londontelegram säger däremot: Meddelandet om det rumäniska lånet har i politiska och finansiella kretsar mottagits med stor tillfredsställelse. Lånet har lämnats på yrkande af rumäniska finanskommissionen. Rumänien har begärat penningarna för att uppköpa förnödenheter, hufvudsakligen till militära ändamål på grund af statens kritiska läge. Penningarnas deponerande utomlands sätter Rumänien i stånd att verkställa utbetalningar utan att sända pengar från det egna landat under de nu rådande ogynsamma kursförhållandena.



Gotlands Allehanda
Lördagen 30 januari 1915
N:r 24