Rättegångs- och Polissaker.

Vid rådhusrättens sammanträde den 17 d:s hade stadsfiskalen, såsom allmän åklagare, icke mindre än 13 särskilda mål på sin föredragningslista, och blefvo en del af dessa dels afgjorda, dels till följe af vidare utredning och behöflig bevisning, dels till följe af uteblifven inställelse af tilltalade och inkallade personer, uppskjutna till den 31 dennes. Högst sorgligt var det ad se en mängd minderåriga barn till talade för tjufnad och att förnimma sådant hafva skett äfven medelst inbrott. En del af dessa minderåriga, 9 á 10 år gamla hafva dock föräldrar som flitigt besöka metodistkapellet sedan de öfvergifvit vår församling, ehuru de stå qvar i våra kyrkoböcker.
De märkligare mål, som i detta afseende utgjordes voro:
1.) Ifrån taket å en hr konsul J. N. Kinberg tillhörig, vid Skeppsbron belägen materialbod hade minderårige skomakaresonen Frans Öman, 14 år gammal, väfskedmakaresonen Carl Nilsson, på 10:de året, och skräddaresonen Carl Blom, ännu yngre, lösbrutit en del gamla bräder, hvarje bräde upptaget till ett värde af 17 öre pr stycket, söndertrampat desamma i mindre stycken och derefter i medhafda säckar inlagt och till föräldrarnes bostad hemfört samma till bränsle. Tvenne af gossarne hade sålunda, i 3:ne särskilda omgångar, hvardera gången hemtagit 1 sönderbrutet bräde, den 3:dje i 2 omgånger en hvarje gång, och blefvo de derföre dömda att, under vederbörlig uppsigt, i hemmet agas med ris af föräldrarne, hvilka, närvarande vid rättegångstillfället, delvis förklarade att de togo all möjlig vård om sina barn och bemödade sig om att gifva dem den kristliga uppfostran och de kristliga förmaningar Guds ord anbefalde.
2.) Lördagen den 13:de sistlidne Juni, omkring kl 4 e. m. hade minderårige arbetaresönerna Carl Falk och Carl Jacob Salomon Dalgren smugit sig in i Urfabrikören Ehingers härstädes urmakareverkstad och der tillgripit ett på bordet liggande, till reparation inlemnadt fickur med åtföljande mindre silfverkedja för urnyckeln äfvensom en urmakaretång, derefter smugit sig bort, gått ut i pallisaderna samt i ett i stadsmuren derstädes befintligt hål gömt uret, hvarefter de begifvit sig till österport och derstädes försålt den i inköp 2 kronor kostande tången för 25 öre till en okänd bonde. På söndagen hade gossarne åter begifvit sig ut i palisaderna efter uret och der söndertagit samt sinsemellan fördelat bitarne af detsamma. Den mindre silfverkedjan hade icke blif vit söndertagen, utan återfanns den sedermera, till följe af nitisk polisefterspaning oskadd jemte de flesta delarne af det sönderslagna uret. Barnen dömdes att i hemmet agas, under vederbörlig uppsigt, hvarjemte deras härvarande föräldrar, de för det förstnämda målet, ålades att ersätta konsul Kinberg för de borttagna bräderna med 17 öre pr st., de för det senare urmakaren Ehinger för den förstörda klockan med 6 kronor, och erhöllo föräldrarne slutligen allvarliga, ömma och hjertgipande varningar och föreställningar om deras föräldrapligter i afseende på barnens vård och kristliga uppfostran.
3.) Ett tredje mål föredrogs äfven. Tvänne bröder, Carl Johan och Carl Fredrik Johan, minderåriga och söner tid arbetaren Jacob Ekström hade blifvit till rätten kallade för det de gjort inbrott och stulit på 2:ne särskilda ställen, nämligen: det ena i konsul L. N. Enequists smedja å Lenna, der de tillgripit hästskor, det andra hos smeden Grönberg, der diverse saker tillgripits. Deras fader var närvarande, men sönerna icke, och blef målet derföre uppskjutet till den 31 i denna månad, då sönerna vid hämtningsäfventyr skulle, jemte fadren, vid rätten sig infinna.



Gotlands Allehanda
Tisdagen den 25 Augusti 1874
N:r 67