Rättegångs- och Polissaker.
Rådhuset den 24:de Aug.

Stadsfiskalen hade åtalat stenläggaren Carl Dahlberg och artilleristen J. Jansson för slagsmål utanför nya krogen å Adelsgatan den 17 dennes på e. m. Dahlberg lät sig icke afhöra men deremot inställde sig Jansson åtföljd af batteriombud, styckjunkaren Carlsson. Entreprenören för den nya gatläggningen härstädes Faber, uppträdde som målsegare, och uppgaf att han på ofvannämde dag kl. mellan 5 och 6 på e. m., då han befunnit sig utanför stadsgevaldigerns hus fått ett slag i hufvudet af en på honom smygande person, hvilken skulle varit Jansson. Denne nekade dock härtill men erkände att han gifvit Faber en knuff. Jansson förklarade för resten att han vid tillfället varit så öfverlastad, att han ej så noga mindes hur han betett sig. Åklagaren yrkade ansvar å J. för fylleri och våld mot person samt för öfrigt uppskof för Dahlbergs hörande. Målet uppskjöts den 14 Sept. då Dahlberg vid 10 kronors vite skall iakttaga inställelse.

Gjutaren Lundqvist hade till rätten inlemnat en skrift, innefattande begäran att få på samma plats som förut, vid gamla hamn, uppföra en gjuteribyggnad efter enehanda ritning som till det förra, nyligen nedbrunna gjuteriet. Men då den sökta platsen ligger i närmaste granskap med tängsticksfabriken, och hrr stadsfullmäktige härå fästadt uppmärksamhet, förklarade rätten, att utlåtande nu icke kunde meddelas, men att sådant med första skulle lemnas sökanden. — Man torde emellertid vara berättigad hoppas, att rådhusrätten för sin del afslår ansökningen, hvars beviljande, efter de bedröfliga erfarenheter man redan eger, kan komma att medföra stora faror.

Arbetaren Carl Erlandsson hade instämt sin hustru, Maria Christina Palmgren under yrkande, på anförda, talande skäl, af äktenskapsskilnad. Hustru E. erkände sitt fel, och blef målet för vittnens hörande och för anskaffande af hennes prestbetyg uppskjutet till den 7 september.

Cellfängelset den 22 Aug.
Ransakning hålls med en ung, fjortonårig äfventyrare, från Svea lifgardet afvikne "trumslagareeleven" Herman Adolf Pegel, hvilken efter rymningen gjort för hans ålder vidsträckta resor, såsom till Strengnäs, Södertelje, Wisby, Calmar, Mönsterås, Oscarshamn, Borgholm, derifrån åter till Wisby, Calmar, Carlskrona, Ronneby, Christianstad, Ystad, Malmö, och derifrån till det glada Köpenhamn, der han gjorde en fransysk visit hos en kusin, som dock ej visade äfventyraren någon synnerlig slägtkärlek, hvarför han öfver Calmar återvände hit till Wisby. Här lyckades han vinna anställning hos guldsmeden Elgstrand, hvilket han icke lönade bättre, än att han af sin husbonde tillgripit såväl en plånbok, innehållande 399 kronor, som ett ur af silfver, hvarefter han begat sig ut på landet. Här blef han nu anhållen på en gästgifvaregård och förd till kronolänsman Alfvegren, som utan vidare krus häktade den unge tjufven. Vid gripandet innehade han ännu såväl uret som 392 kronor af penningarne.
Under ransakningen erkände den unge förbrytaren fritt och otvunget, och som han är minderårig resolverades, att han skulle till konungens befallningshafvande öfverlemnas för att afsändas till hemorten och derefter insättas i någon allmän uppfostringsanstalt för vanvårdade barn.



Gotlands Allehanda
Lördagen den 29 Augusti 1874
N:r 68