Rättegångs- och Polissaker.
Rådhusrätten den 5 mars.

Sjörättsmål. I början af augusti förlidet år utklarerade härifrån här hemmahörande barkskeppet Georg & Ludvig med plankor till Sevilla i Spanien. Sjökapten J. P. Bingmark utmönstrade som s. k. flaggskeppare, hvaremot åt fartygets förut varande befälhafvare, kapten R. Pedersen, uppdrogs styrmansplatsen ombord och att tillika vara superkargör eller omhänderhafva fartygets ekonomi, detta på grund att P. innehade endast norskt kompetensbetyg. Vid ankomsten till destinationsorten blefvo emellertid ofvannämde personer oeniga, hvarför Pedersen telegraferade hem till rederiet om förhållningsorder. I anledning häraf telegraferade korrespondentredaren, grosshandl. C. J. Björkander, till svensk-norska konsulatet med begäran att undersöka orsaken till tvisten samt om möjligt bilägga densamma eller om så icke kunnde ske entlediga Bingmark från fartyget och tillsätta Pedersen som befälhafvare, hvilket ock blef följden. Bingmark reste härpå hem och fartyget seglade sedermera till Morocko och England och vidare hem, dit det ankom i förra veckan.
Sjökapten Bingmark anmälde förhållandet för allm.åklagaren härstädes med begäran om åtals anställande mot såväl kapten Pedersen för obehörighet att föra fartyg å aflägsnare farvatten som redaren, hr Björkander, emedan denne skulle med sitt råd bidragit till Pedersens förseelse mot 27 § i svenska sjölagen.
Angifvaren och svaranden Björkander voro personligen tillstädes, men kapten P. genom ombud, auditör Engström. Bingmark utvecklade närmare sin angifvelse och visade genom öfversatt utdrag från förhöret hos konsuln i Sevilla att han i allo varit på sin redares och fartygets bästa. Hr Björkander invände att om någon orättvisa blifvit begången mot angifvaren, detta vore Pedersens skull med anledning af det anlända telegrammet från honom; för sin del kunde hr B. ej gjort annat än vända sig till konsuln. Detta bestriddes af kapten B., emedan redaren lemnat Pedersen en fullmakt som verklig befälhafvare ombord två dagar efter han mönstrat Bingmark. Parterna öfverlemnade målet till rättens pröfning.

I tvegiftesmålet mot mosaiske trosbekännaren handlanden Hirsch Rosenblatt föll utslag, hvarigenom denne frikändes på den grund, att han ej ingått det senare äktenskapet efter svenska kyrkans ritual. Detta mål har pågått allt sedan den 7 nov. 1881, då det första gången handlades.

Olaga gästning. Källarmästaren Malmqvist dömdes att böta 10 kr. för två gånger upprepad förseelse mot länsstyrelsens nyligen utfärdade kungörelse rörande gästers qvarstannande efter stängningstiden.

För förargelseväckabde uppförande å allmän plats fäldes ynglingen Edvard August Persson till 20 kronors böter.

Dryga rättegångskostnader. I det här förut refererade målet mellan justeraren kapten V. Svensson och handl. C. Strömbeck fölls utslag, hvarigenom den sistnämde ålades att ersätta Svensson för justerings- och reparationskostnader 15 kr. 50 öre samt utgifva rättegångskostnad med 75 kr.

Frikänd. Såsom bekant dömdes skomakaren O. P. Jakobsson af Visby rådhusrätt till 2 månaders fängelse för det han under fyra månaders tid hållit sin svåger och myndling, sinnessjuke Hugo Pettersson, inspärrad i mörkt rum, der denne af köld och vanvård lifit skada till så väl kropp som själ.
Svea hofrätt har nu förklarat, att hvad som i förevarande sak ligger Jakobsson till last icke är af beskaffenhet att till ansvar föranleda, i följd hvaraf rådhusrättens utslag upphäfdes och Jakobsson befriades från allt ansvar i saken.
Den frågan, huruvida vår svenska lag icke skulle tåla vid en revidering, är utan tvifvel på sin plats äfven i ofvanstående som i många öfriga fall. Att en person som varit nog hård att hålla sin medmenniska på detta sätt inspärrad frias från allt ansvar förefaller oss långt ifrån rättvist.
(O.-T)



Gotlands Tidning
Onsdagen den 7 mars 1883
N:r 19.