Rättegångs- och Polissaker.

Rådhusrätten den 7 jan.

För förfalskning
af en vittneshandling efter den blifvit af borgmästaren påskrifven äro, som förut nämta, juden Markus Zakarias och hans hustru Rebecka samt sonen Bernhard Leopold af åklagaren tilltalade på angifvelse af handl. C. J. Ohlson. Sonen är intagen å härvarande läroverk, inför hvars rektor och ynglingens klassföreståndare, adj. Berglund, han efter hållna förhör erkändt sig hafva på uppmaning af fadern ändrat vittnesstamningen.
Vid målets pårop i dag instälde sig samtlige svarandena. Föräldrarne utvisades, hvarpå sonen tillfrågades om han vidhölle sin förut aflagda bekännelse för rektorn och adj. Berglund; men nu återtog han sitt erkännande och sade att han pådiktat sig brottet, emedan han dertill blifvit pinad genom hårdt tilltal. På det mest bevekande sätt uppmanades ynglingen att icke förvärra sin sak genom att lägga lögn till lögn och kasta skugga på sina lärare för ett orättrådigt behandlingssätt, men det var att tala för döfva öron; han vidhöll fortfarande envist att han vore oskyldig och uppträdde, oaktadt icke äldre än sexton år, med en viss säkerhet i ton och åtbörder, som gjorde på de närvarande ett högstpinsamt intryck. Sedan icke något vidare kunde åtgöras, inkallades föräldrarne, af hvilka mannen utbröt i ett högljudt och otillständigt språk, anklagande såväl lärare som rättens ordförande, hvarför han måste nedtystas.
Adj. Berglund, hörd som vittne, berättade, att ynglingen på eftermiddagen samma dag han inför rektor erkänt och åter tillbakatagit sin bekännelse, för vittnet under strida tårar sagt sig hafva ändrat stämningen; men att han fruktade för att göra sig fader genom denna bekännelse olycklig och derför återtagit sina ord. Något pinande till bekännelse hade derunder icke alls förekommit utan hade vittnet tvärtom på det hjertligaste och vänligaste tilltalat yngligen som vore denne hans eget barn.
Svarandena begärde och erhöll uppskof till den 28 jan. med förständande att tilldess vara beredd att fullfölja sin talan. Såväl rektor som åklagaren yrkade ansvar; den förre för de tillvitelser, som mot honom i egenskap af rektor blifvit gjorda och den senare för oskickligt uppförande inför rätta.

I tvistemålet
mellan snickaren Dahlgren, kärande och grosshandlar Möller, svarande, angående ouppgjorda affärer mellan D:s afl. svärmoder, enkan Lundgren, tillsatte rätten två vidräkningsmän herr K. Herlitz och Edv. Eriksson, hvilka ega att efter jemförelse med M:s dagbok och Lundgrens kontrabok skilja det som stridigt är från det ostridiga.

För oloflig ölutskänkning
tilltalade hustru Brita Erlandsson, som blifvit dömd till värjemålsed, hvilken på besvär hofrätten faststäldt, erkände, hvarför dom afkunnas nästa måndag.

Redovisning
för en till inkassering lemnad revers begär husb. Niklas Ihre af kommissarien A. C. Stenmark; men i en till rätten genom ombud inlemnad skrift sade sig Stenmark ej haft något som helst uppdrag för käranden. Som svaranden inställt sig genom i saken icke kunnugt ombud, ansågs han hafva uteblifvit och dömdes att böta 10 kr.



Gotlands Tidning
Tisdagen den 8 januari 1884
N:r 2
Tjugufemte årgången
Redaktör och ansvarig utgifvare: W:m Byström
Herman Byströms trykeri