18850124 - Prins Oscar i Bangkok.

Prins Oscar i Bangkok.

En enskild brefskrifvare meddelar Östgöta Korrespondenten föjande:
Vi ankommo till Bangkok omkring kl. 7 på aftonen. Färden gynnades af det vacktaste väder, kanske något för varmt. Allt omkring är alluviland. Endast på långt afdtånd kan man skönja bergshöjder. Grönskan är den rikaste. Den påminner i färg något om våra björkskogar. Öfverallt höga kokospalmer, betelnötspalmer, liknande de förra, fast ännu spensligare och något längre, samt träden med långa luftrötter, som böja sig ut öfver vattnet. Ett och annat bördigt risfält. På den breda flodbäddens yta simma vattenväxter, grästorfvor och qvistar, som strömmen rycker med sig till oceanen.
Man möter, utom en och annan ångbåt, stora lastade pråmar af europeisk byggnad, men med kinesiska segel, och skaror af kanoter, som paddlas fram af infödingar, helst nära under träden vid land, der strömmen icke går så stark. På korta mellanrum ser man infödingarnas byar eller enstaka hyddor, lätt byggda af fina bjelkar och palmblad på 3 á 4 fot höga pålverk, ofta mitt i vattnet. Oupphörligt möta smala öppningar i den tjocka skogen, der en liten biflod eller naturlig kanal mynnar ut, kommande inifrån deltalandet och bildande snart sagdt de enda vägar, som finnas i landet.
Halfvägs upp ligger staden Paknam, bestående af nycket enkla hus, men med en ganska aktningsvärd skans, hvarifrån kunglig salut gafs med påtagligen väldiga kanoner. Bakom skansen ligger ett ganska stort tempel med sin höga pyramid (de kallas pagoder), hvitt till hufvudfärgen, men med ett 10 á 15 fot bredt purpurrödt bälte om halsen.
Under vägen serverades i den lilla kajutan en läcker måltid i fullkomlig Europeisk stil. Jakten kommenderades af en dansk offcer med fullt europeisk uniform och många ordnar, bland hvilka märktes Danneborgens kommendörsband och den siamesiska elefanten. Dennes yngre bror är också officer ombord. För öfrigt äro många andra danska officerare, äfven tyska, anstälda härute.
Det var redan mörkt då vi kommo till landningsplatsen, men den sista halftimmen hade man stt vackert skådespel af tusentals ljus, som framskymtade mellan träden, tätast från den statsdel, der europeerna bo, en god halfmil nedom den egentliga staden. Massor af små kanoter med skådelystne infödingar voro ute på floden. Vid landningsplatsen stod häck af både fotfolk och kavalleri och präktiga europeiska ekipage väntade.
För prins Oskars räkning har upplåtits ett särskildt palats, der äfven vi andra fingo bo. Det byggdes af konungens fader. Stilen är italiensk, två våningar, stora luftiga gårdar och höga svala rum samt öfverallt öppna, breda pelaregångar, allt af sten. Här har man inga jordbäfningar att befara. Sofrummen voro mycket beqväma med alla möjliga tillbehör, till och med tandborste, 2 parfymflaskor i hvarje rum, att icke tala om skrifpapper pennor, kautschuk, cigarrer penntorkare och allt, hvad man kunde önska, Tjenare i eleganta kostymer vimlade omkring.
I en salong fans ett halft dussin engelska tidskrifter, på hvilka konungen prenumererar och som han verkligen lär läsa. Prins Diss, som hela tiden utöfvade värdskapet, talar engelska fullkomligt, ehuru han aldrig varit utom Siam. En mänge af de herrar, man kom i beröring med, voro lika bevandrade i engelska, men så hafva ocjså flere af dem studerat i England.
Alla gingo företrädesvis klädda i sinmesianska drägter, broderad jacka, ett långt tygstycke som viras om höfter och ben, så att det ser ut som knäbyxor, långa skor, men bara knäveck. På hufvudet bäres en hjelm ofta med en fantastisk spets, eller också en liten broderad barett utan skärm. I hvardagslag hafva de hvita jackor. Någon gång uppträdde de i frack och hvit halsduk och sågo fullt mönstergilla ut, långt bättre än japanesorna. Den siamesiska benbeklädnaden afviker man aldrig ifrån.
Deras intelligens och kunskapen äro icke att förakta. Det säges emellertid att de ha litet svårt för att tala sanning.
Första morgonen var det uppvaktning hos konungen m. fl. Hans palats var nära intill, omgifvet af stora gårdar och byggnader. På gräsplanen utanför stora fasaden gingo två tama kasuarer (från Australien förmodar jag) och promenerade helt stolt. Palatset blef färdigt blott för 3 år sedan. Det är uppgjutet af en engelsk arkitekt och stilen är hufvudsakligen modern europaisk, men taket är hållet i siamesisk stil, med tre ganska höga pagodtorn och är mycket.
Mottagningen skedde i en stor, två våningar hög sal med pelare, möblerad från England till det mesta. Man märkte stora bröstbilder af samtida suveräner och oljeporträtter i kroppsstorlek af siamesiska konungar och äfven drottningar. Man såg också ytterst dyrbara och konstrika sniderier i elfenben.
Kungen sjelf, en 32 års man, är icke stor, smärt, mycket liflig och glad, men på samma gång värdig i sitt uppträdande. Han ser ganska bra ut, men har, såsom alla andra, tänderna svarta af beteltuggande (detta lärer bevara tänderna). Alla, utom prins Oskar, fingo stå, till och med prins Diss, ehuru han är ett af konungens (det säges 120) syskon. Prins Devan, också bror, hvilken skall vara den mest begåfvade och inflytelserike i Siam, tjenade som tolk, fast det sedan visade sig, att konungen kunde tala engelska mycket bra.
Drottningen, som är halfsyster till sin gemål, tog emot i en annan mindre sal utan någon uppvaktning. Hon är liten, behaglig och ser ganska söt ut, fast hon också har svarta tänder. Hennes drägt var fullkomligt lika männen. Till och med ordnar saknades icke.
Konungens gamla farbror var ganska egendomlig, icke särdeles sällskaplig, tycktes det, men imponnerande. Han är ganska märklig för sin smak för vetenskapliga sysselsättningar, men han torde icke ha kommit djupt i dem. Hans palats var icke synnerligen väl utrustadt. Allt såg skäligen gammalt och skröpligt ut, men han lär använda sina penningar till instrumenter, modeller och framförallt klockor och kronometrar, som han har dussinvis. På en stor veranda i en dörröppning stod en gammal, outsägligt smutsig hvilsoffa, der han lär tillbringa dagen under studier, och omkring denna voro uppstaplade i förfärlig oordning en massa saker, pappersmodeller m. m. En dag hade han en stor mddag och då såg det långt finare ut. Den smutsiga soffan hade ett fint öfverdrag och den förfärliga hufvudkudden var beklädd med ett tjockt guldbroderat täckelse. Emellertid lär han vara mycket upptagen af göromål. Han är bland annat chef för elefantdepartementet.



Gotlands Tidning.
Lördagen den 24 Januari 1885.
N:r 7
Tidningens byrå, Mellangatan nr 24.
Tjugusjette årgången.
Ansvarig utgifvare: W:M BYSTRÖM.