Hablinge och Hemse hushållsgille

hade i lördags sammanträde i Hemse skolhus, hvarvid ordet fördes af hushållningssällskapets ordförande landahöfd. Poignant, som helsade ledamöterna välkomna, hvarefter behandling vidtog af de uppstälda frågorna i följande ordning:
1) Anses den vanligtvis inom gillets område brukliga växtföljden numera ändamålsenlig eller bör den omordnas?
Landtbr. N. Eneqvist, som väckte denna fråga, inledde öfverl. härom, tillkännagifvande såsom sin åsigt att trädesläggning och treskiftesbruk voro misshushållning och att man borde såsom mål efterstrafva ett femskiftesbruk af följande anordning:
1:a året Rotfrukter med stark gödning och kalkrensning.
2:a året Korn.
3:e året Klöfver.
4:e året Klöfver som brytes upp vid midsommartiden.
5:e året Hvete.
Såsom en förmedlande öfvergång föreslogs:
1:a året Träde.
2:e året Höstsäd (hvete, råg); dels redan på hösten kunde isås timotej eller och på våren klöfver.
3:e året Klöfver och timotej.
4:e året Klöfver och timotej.
5:e året Vårsäd.
Landtbr. L. Duse ansåg sig böra förords 3-skiftesbruket å sandjord, deremot å mull och lerjord 7-skiftesbruk med 3-åriga klöfver- och timotejvallar.
Landtbr. C. Rosendahl framhöll att genom föregående anordning af västföljden klöfverskördarne komme med för litet mellanrum efter hvarandra och trodde att om dessa åtföljdes af t. ex. hackrensade rotfrukter och för öfrigt träde återkomme hvart nionde år ett bättre resultat skulle vinnas. Västföljden blefve då ungefär
1:a året Träde.
2:e året Höstsäd.
3:e året Vall.
4:e året Vall.
5:e året Vall.
6:a året Korn.
7:a året Rotfrukter.
8:a året Korn.
9:a året Blandad.
Agron. G. af Vetterstedt påpekade svårig heten och olämpligheten af de mångåriga vallarne genom den mängd af ogräs som derigenom befordrades; isynnerhet skadligt för derpå följande kornskördar.
Konsul Brounder ansåg att, då kornet är Gotlands vigtigaste sädesslag och af de 3-åriga vallarne, som visade är, menligt påverkas samt dertill kommer att klöfvera ofta slår felt och är dyr, klöfvervallarne ej borde i växtföljden återkomma oftare än hvart 8 eller 9 år.
Landtbr. L. Duse sade sig ej hafva förmärkt påpekade olägenhet af klöfvervallarne. Konsul Broander medgaf visserligen att 3-åriga vallar möjligen kmtde försvaras å jord med mycket högt uppdrifven kultur, men vore i allmänhet taladt olämpliga.
Landtbr. L. Duse framkastade det påståendet, att landsbrukare funnes, som använde småsäd till utsäde, hvilket gåsve ett dåligt anseende åt klöfvervallarne.
Konsul Broander tillbakavisade det gjorda påståendet såsom saknande allmängiltig grund — kunde ju vara möjligt att någon enstaka oförståndig varit så obetänksam.
Sedan agron. Vetterstedt med afseende på Rosendahls föreslagna växtföljd gillat densamma med införande af endast 2-årig vall, dervid särskilda påpekande ett goda resultat genom att låta kornet följa på rotfrukter, och landt, Rosendahl med afsaende dervid blott erinrat, att rotfruktodliagen kräfver stor tillgång på arbetskrafter, slöt öfverläggningen, hvilken fick utgöra svar på frågan.
2) Hvilka åtgärder böra jordbrukarna inom gillets område nu närmast vidtaga för åstadkommande af större mjölkproduktion?
Öfverläggningen härom inleddes af Landtbr. Ant. Pettersson, som dervid framhöll vigten af en kraftigare utfodring af korna samt bättre värd. Af den rikligare utfodringen vunnes ett landsbruk med större bärkraft, hvilket tilläte en vidsträcktare foderodling utan att sädesodlingen derigenom inskränktes. Trodde att man hufvudsakligen borde egna sin uppmärksamhet på urval af goda mjölkkor af landtras, bättre tjurar och efter högmjölkande kor samt pålägga kalfvar efter djur med framstående egenskaper. Landtbr. N. Eneqvist ville med erkännande af föregående såsom svar på frågan föreslå
1) bättre utfodring och vård.
2) mer utsträckt foderodling å åker.
3) bättra urval vid pålägg och inköp af tjurar och kor.
Sedan agron. Vetterstedt påpekat vigten af att ej blott se på mjölkqvantiteten utan fast mera på dess gvalitet, enades gillet om den af hr Eneqvist föreslagna resolutionen dervid till 3) blott skulle tillläggas: fallna efter moderdjur, som lemma mjölk med stor fetthalt.
Såsom en anslutning till den nu diskuterade frågan delgal ordföranden laudahöfding Poignant en af huskållningssälskapets förvaltringsutskett utfärdad kungörelse innehållande upplysningar för ett ändamålsenligt ordnande af vissa delar rörande mejerihandteringen inom länet ock särakildt med utseende på organisationen af de af agronomen Kihlberg föreslagna a. k. andelsmejerierna. Dels på grund af frågans nära sammanhang mod föregående dela och hnfvudaakligen till följd af den stora vigt mejerihandteringens rätta ord nande till alla delar obestridligen äger för hverje omtänksam jordbrukare antogs med tillfredsställelse det erbjudna tillfället att i frågan utbyta tankar. Ordföranden delgaf derpå ifrågavarande kangörelse dervid särakildt påpekades, att för erhållande af aktiekapitalet, som enl. bolagsordningen skall vara kontant inbetaldt, innan mejerirörelsen början, de, som icke äro i tillfälle att dessförinnan sålunda in. betala sina tecknade aktiebelopp, böra förena sig om att hos någon penninginrättning upptaga ett amorteringslån. Att hos bolaget eller genom styrelsen å bolagets vägnar upplåna nämda belopp är helt oak hållet stridande mot gifra föreskrifter ock kan derför åtföljes af stor risk. Mot utfärdande ock underskrifvande af revere å låsfånget amorteringsbelopp enl. i knugörelsen upptaget formulär invände kanske någon att risk skall drab ba de öfriga, om en komme på obestånd. Detta är en farhåga, som vid närmare eftersinnande visar sig alldeles obefogad. Genom ett sådant ömsesidigt bestämmande af fördelar och fixerande af fast verksamhetskrets för mejeriet, som genom leveranskontrakts upprättande i 0Iverensstämmelso med åberopade kungörelsens formulär vinnes, tryggas mjölktillgången och bolagets bestånd; sattes dertill t. ex 2 öre högre pris för kanna för af aktie-agave lemoad mjölk, kan ingalunda aktien förlora sitt värde utan röner liflig offerfrågan, då ja bvarje jordägare inom mejeriats mjölkområde behöfver vara aktieägars för att erhålla det högre mjölkpriset. Ordförandes uppmanade härefter gillets ledamöter att i saken yttra sig.
Landtbr. L. Duse ansåg, att alla borde ba samma betalning, oafsedt de vore aktieägare eller ej.
Sedan ordföranden erinrat derom att hela grunden för andelsmejerierna genom prisakilnadena birttagando blefve rubbad förklarade
handl. A. Melin sig ante både rättvist och på grund af de upplysningar, som medelate, nödigt att prisskilnad iakttoges.
Kons. Broander ville väl medgifva, att till en början det nog kunde gå an att halva samma inköpspris for mjölken, men framhöll bastämdt att, i samme mån tillgång derpå väger orb handteriogen kommer i gång, nktieägerne måste tillgodoses med högre betaning och att man borde akta sig för att lör sent införa nämda prisekilaad. Vidare upplystes, på derom framstälda frågor rörande vunna erfarenheter med afeeenda på anerdningea af det i Rone i gång veranda ångmejeriet, att rörande upptagande af gemensamt amorteringslån de allra fieste med begärlighet användt det ofvan nämds i kungörelsen meddelade reversformuläret såsom ägande den dubbla fördelen att vara fullt lagenligt och sålunda beredande låntagarne den största ömsesidiga trygghet samt på samma gång det billigaste sättet, då man besinnar att lånet erhålles mot 5 proc. årlig ränta.
Sedan ytterligare påpekats hurusom alla rimliga förutsättningar för ett betryggadt bolag genom ofvan vidtagas anordningar borde vara tillgoposedda och säkerhet ytterligare beredes, om aktiebrefven deponeras i den for tånets erhållande anlitade penninginrättningen, slöts öfverläggeingon och uttalade gillet enhälligt såsom sin åsigt att förvaltningsutskottets i kungörelsen meddelade upplysningar till ledning för dem, Rom kanna vara sinnade att anordna andelsmejerier böra, derest de tillämpas, åstadkomma full trygghet och säkerhet för dessa mejeriers gagnande verksamhet och framtida bestånd.



Gotlands Allehanda
Måndagen 9 Januari 1888
N:r 3