Från landsbygden.

Hemse, 24 Febr.
Agronomen Kihlberg höll idag
ett föredrag
i Rone skolhus. Landsh. Poignant var dervid närvarande. Vi vilja anka återgifva några al de vigtigare punkter, aom föredraget rörde. Ett sjuttiotal åhörare hade infunnit sig.
Först tackade hr E. för det förtroende, kan i denna trakt fått åtnjuta, och hvarom det no i gång] varande andelsmejeriet nogsamt bar vittne, och sedan påpekadeavigten af att nu, sedan man kan få afyttra mjölken till 18 öre kannan, icke hålla för mycket dragare eller andra öfverfiidedjur. Särdeles vore det hår på landet uppsjö på hästar. Dernäst borde det odlas mera foderväxter och näst klöfver och timotej rekommmenderades luzern, som borde sås i blandning med dessa. Baljväxter, vinkar, ett par nyare arter som kallades fågelvicker och häckvickar, förordades lifligt. Vore det en sanning art kon mjölkar genom tanden borde vår allmoge mer lagga au på foderväxtodling. Vid utfodring med baljväxter erhölle djuren det kraftfoder de så väl behöfda. På tal om kreatursstam vore den inhemska djur. ras vi ägde alldeles förträfflig. Talaren ville icke förorda införandet af andra. Men vår ko är för liten och mången gång mager. Ofta stå djuren och gnaga på balken. Nyfödda kalfvar t. o. m. i kättan kunna gnaga och äta trä. Hvarom vittnar detta? Jo fodret innehåller för litet forforssyra. Vid besök vid den största egendomen här, Duvide, lågo korna bäddade i hö', men kunde knapt resa sig. Detta derför att myrhöet knapt innehöll någon fosforsyra. Ändock låge Ronemyr omgifvea af gödselhögar = grusåsar. Detta grus, utfördt på myrjorden, verkar förträffligt. En 15 lass i blandning med fosfat år nog på tunnlandet. Jorden blir då mera mottaglig för värmet. Kali finnas i gotländska myrjorden. Försök anstälda på Skågge oevisade detta. Men för att utföra detta grus fordras mycket arbete och det är vissa tider på året omöjligt. Derför har man funnit på råd äfven här. Några myrägare slå sig tillsammans och inköpa en s. k. rälsväg. Vid den verkställas detta arbete lätt.
Hafre är bäst att odla på myrmarken och jamfördt med kornodlingen lemnar den högre afkastning, nar hatren uppfodrades i ladugården, bruket bevisades med exempel. Med besök hos nämdemau Pettersson, Liffride, hade talaren sett förvånande vacker hafre på myr. Kunde nu sådant komma i praxis, hvarje ko erhålla exempelvis bara 5 skålp. hafre dagligen, hvilket efter en tre till tyre dygn ökar mjölkmängden med minst en kanna, som efter nuvarande mjölkpris (18 öre k.) ovilkorligen bereder landtmannen en bank i mejeriet (och det vore bra mycket bättre skörda 12 gånger om året än som nu sker endast en gång, så bygde man på bra mycket säkrare grund än förut, som i motsats till detta betecknades som lösan sand. — Derefter berördes.

ladugården.
Vi måste inrätta våra ladugårdar ändamålsenligare. Våra kreatur vore inga fåglar, som toge sin föda från luften, utan vanliga gräsätare. De borde derför erhålla sitt foder på s. k. foderbord, eller om ej detta ginge för sig, en krubba med en grind öfver och då att djuret äfven der erhölle sitt vatten. Torfströ vore fördelaktigt emedan det uppsuper alla osunda ångor. Och då blir ladugården bra mycket helsosammare. Vattnet blir i krabban kylslaget, djuret slipper det iskalla vattnet. Vid vattning och utsläppning på gården är denna hal, så att djuren ofta fördertva sig. Skola de ut, böra de släppas på gödselataden, den de trampa samman, hvilket år mycket nyttigt. Våra ladugårdar äro för epinfra; temperaturen bör vara mellan 12-15 Celsius.
Det gäller nu att förbättra vår ras, hvilket sker, om man väljer tjentiga tjurar. En sådan har sina mjölktecken likaväl som qvigan, tunn hud, jufver och mjalkspeget. I de 17 län, der talaren föreläst, stålde han detta med afseende på nötkreatur framför de andra, ty intet anda tubarkelfall hade, såvidt han visste, inträffat, och detta derför att rasen vore oblandad. Med afreende på

mjölken
var renlighet framför allt en vigtig sak. Pigorna borde tvätta sig före mjölkningen, hålla jnfren rena, mjölkkärlen snygga, korna ryktas och mjölkflaskorna väl sköljas. Endast i så fall kan ett rent välsmakande smör produceras. Af, onmjölken kan gerna sändas till mejeriet helst om den öfver natten stått i kallt vatten och icke gräddslefven cirkulerat öfver den på morgonen. Kaffegrädden tår tagas annorstädes eller undvaras. Råmjölk mottages ej. Icke förr än 8 dagar etter kalfningen bör den bäras till mejeriet. I de första vårdagarna, då mjölken vanligen har löksmak, får mejerit ysta, ty smör är då otjenligt att bereda. Hr Eiblberg trakterade deretter sällskapet med prof på välsmakande söttujälksost, beredd förra året i vid Haslailllsgillenas sammanträden, Ett bolag var under bildning, som köpte sådan 2 månader gammal.

Landshöfding Poiguant föreslog derefter att husbönderna borde låta sina hustrur erhålla laglig giftorätt i mejerivinsten d. v. e. halfva förtjensten. De blefve då säkerligen mera villiga att afyttre mjölken. Herr Kihlberg ordade derefter om nyttan af rensningsmaskiner för säd (pris 500 kr. st.), om vigtes af kornets bindning vid ekorden och om fördelen s f svinuppgödning vid mejerierna samt lofvade anskaffa en annan svinsort med s. k. marmoreradt fläsk.

Kråkfångst
13 kråkor fångades nyligen på ett loft hos garfvare Krokstedt i Ronehamn. I fjor vinter fångades på samma ställe 22.

Kölden
fortfar med 10 och 11 gr. hvarje natt. Snön ligger alnsdjup och i skogarna är det omöjligt arbeta.

Skogsafverkning.
En hemmansägare i Burs ämnar hugga timmer för 10 till 12 tusen kr. Ett sågverk med lokomobil skall anskaffas i vår samt på sommaren ett fartyg från utrikes ort befraktas. Omkring 200 tolfter sågstockar äro redan framkörda. Och detta från endast en hemmansägare, — Men hur skall Gotland se ut om skogen kommer bort? Jo, som korallöarna i söderhafven.



Gotlands Allehanda
Måndagen 27 Februari 1888
N:r 17