Från landsbygden.

Fole, 19 Mars.
Ladugårdsskötselns upphjelpande på
basen af mejerihushållningen
utgjorde ämnet för agronomen Kiblbergs föredrag i måndags e. m. i Fole skola. Mejerihushållningen hade på senare tiden tagit fart på flere ställen af ön, och allmän belåtenhet förspordes öfverallt, der mejerier kommit till stånd. Man hade alltid, då mejerifrågan kommit på tal, haft att invända, att det icke funnes mjölk nog; men blott mejeriet kommit till stånd hade man snart fått mjölk. Så hade skett i det öfriga landet och älven på de ställen på Gotland, der mejerier kommit i gång. Äfven i denna ort borde mera göras i detta afseende. Icke nog med, att några kommit till lusigt om mejerihushållningens nytta; desse borde förmå de öfriga att rycka upp med i ledet. Meningen vore ingalunda att motarbeta Gotlands Mejeriaktiebolag, utan tvärtom. Här borde verkas för att åter få en filial till stånd. Mejeribolaget borde gå till mötes med anskaffandet af en ångmaskin och separator, så att skummjölken finge begagnas hemma och endast grädden transporteras till Visby, hvilket då icke behöfde ske så ofta, till större lättnad för leverantörerna och äfven för mejeribolaget. Det vore ingen afundsvärd sak för mejeriet att emottaga den 1 1/2 till 1 3/4 mil långa vägen i vinterkylan forslade mjölken, hvilken, isig som den vore, måste uppvärmas till behöflig
värmegrad.
En vigtig sak vore att betala mjölken efter dess fetthalt, så att allmänheten komme till insigt derom. Men skulle då vinnlägga sig om att fodra sina kor bättre än förut. De skulle mera än hittills komma i åtnjutande af kärnan af jordes afkastning ock icke såsom hittills i de flesta fall skett, behöfva nöja sig med endast halmen. Ersättningen skulle blifva: icke allenast mera och fetare mjölk, utan och rikare och bättre skördar genom den bättre spillning, som komme jorden till del.
Hvilka kreatursraser borde man välja för sin koladugård? Gotlandsrasen vore den lämpligaste. Man torde invända: Gotlandskorna äro så små. Visserligen sant, men genom en bättre utfodrig och ej för tidig parning skulle utom de förutnämda fördelarne en bättre afkomma erhållas. Länge skulle det ej dröja, innan våra kor komme att i alla afseenden kunna mäta sig med de på fastlandet förekommande raser. Exempel funnes redan härpå.
Hvad Gotländingarne i allmänhet behöfde lära sig, vore att på sina jordegendomar underhålla ett mindre antal dragare, i synnerhet hästar, och att större antal och bättre fodrade kor.
Många för landtmannen vigliga frågor behandlades samtalsvis efter föredragets slut.



Gotlands Allehanda
Fredagen 23 Mars 1888
N:r 24