En tidsenlig uppfostran af husmödrar

- det är en del af den i våra dagar så framskjutna qvinnofrågan, hvilken kanske äger mer berättigande än alla de andra möjliga och omöjliga spörsmål som den s. k. qvinnefrågan innefattar. Om man utgår från den synpunkten att qvinnans uppgift för hemmet är hennes angelägnaste omsorg, då måste vi också på samma gång erkänna att qvinnans uppfostran för denna hennes egentliga kallelse i vårt land varit och ännu är tämligen styfmoderligt behandlad och i det närmaste varit öfverlemnad till ett slags låt-gå-system. Men huru skall denna brist afhjelpas? I hemmen, af mödrarna — svarar man. Men i de flesta fall kunna mödrarna intet göra för att afhjelpa bristen, och de rå ej heller derför. I de flesta fall ha de ej sjelfva fått åtnjuta någon planmässig uppfostran i dessa stycken. Undantag finnas naturligtvis. Om nu emellertid förhållandet är sådant, att våra döttrar ej i hemmen särskildt de i städerna, kunna få en tidsenlig uppfostran till husmödrar, då torde den tid vara inne, när hushållsskolans ide med all makt skall tränga sig fram. Och hushållsskolan bör icke vara mägtig att blott tillgodose de matsriella intressena, älven på karaktärsutvecklingen kan och bör den hafva ett stort och godt inflytande.
Då frågan om hushållsskolan, dess utvidgning och delvisa omorganisation, älven här i Visby är — kan man säga — en fråga på dagordningen, som väckt tidiga sympatier på många håll, ha vi trott det ej vara utan sitt intresse att efter denna lilla inledning återgifva hufintdinnehållet af en prisbelönt uppsats om hushållsskolans organisation, hvilken förekommer i senaste häftet af Fredrika Bremerförbundets tidskrift Dagny och är författad af doktorinnan Hedvig Haglund.
Enligt författarinnans åsigt bör en hushållsskola helst vara belägen pkå landet i sund och vacker trakt, nära stad och jernvägs- eller ångbåtastation samt i någorlunda folkrik trakt. Dela är detta af helsoskäl nyttigt, dels ges derigenom större utrymme för de husliga göromålen än i staden.
Vore det blott och bart fråga om en matlagningsskola, då kunde svaret blifva annat. Men så snart man fordrar af en husmor något mera än att kunna laga god och sund mat, blir allt rätta platsen för hushållsskolan på landet. Dermed är dock ej sagdt att matlagningeskoloraa i staden blifva öfverflödiga — de ha ja ändå alltid sin uppgift att fylla.
Man torde kanske kunna säga att hashållskolan på landet blefve för dyr. Afgiften i en sådan lär väl ej kanna understiga 600 kronor för år. Men det är kanske just de bemedlades döttrar, som bäst behöfva ett sådant skolår på landet, och då lär det ej vara dyrare att skicka dem till hushållskolan än till den utländska pensionen med dess i flera fall tvilvelaktiga värde. Och för öfrigt, om man räknar ihop utgifterna för den unga flickans kost i hemmet — ty alltid kostar den ju något — hennes stadstoaletter, hennes lektioner, nöjen och förströelser, så torde helt säkert den samma bortplottras, sota är tillräcklig för inackorderingen i en hushållsskola. Och här torde föröfrigt för den allmänna offervillighten öppna sig ett vigtigt verksamhetsfält genom beredande af friplatser vid blifvande hushållsskolor.
Ännu en invändning göres mot hushålls skolan på landet: svårigheten af den för skolans ekonomiska bestånd nödvändiga afyttringen af matvaror ock bakverk. Här har hushållsskolan i staden med sina försäljningsbodar onekligen företrädet, och be spisning af matgäster kan dessutom lemna god förtjenst. Häri ligger en relativ sanning. Men om hushållsskolan ej är afsedd att vara en affär, utan blott och bart att bär sig, samt dessutom mindre åsyftar att utbilda yrkesskickliga hushållerskor än att uppfostra dugliga och goda husmödrar i ordets egentliga bemärkelse, då torde den dagliga matlagningen för 18 till 20 personer både i det ena och det andra afseendet vara tillräcklig. Desentom ha vi ju antydt, att skolan bör ligga i närheten af någon jernvägs- eller ångbåtsstation, der sålunda äfven afsättning af skolans produkter kan påräknas.
Till en sådan hushållsskola borde ej inträdesfordringarna vara allt för höga. Tillräcklig skolunderbyggnad, eärskildt i naturkunskap, för att eleven väl må kunna tillgodogöra sig den teoretiska undervisningen, torde jämte någon insigt och öfning i vanliga, enkla handarbeten vara det minsta kunskapsmått, som inträdessökande bör besitta, men hvilket också synes oss uppfylla alla rimliga fordringar. Inträdesansökan bör vara åtföljd af läkare- och prestbetyg, samt, der ej inträdssökande är myndig, af målsmans medgifvande.
Egentliga läroämnen böra vara,
1. Matlagning.
2. Syltning, saftning, inläggning och konservering af matvaror.
3. Bakning, alla slag.
4. Inköp af matvaror.
5. Slagt med dertill hörande tillredning af matvaror.
6. Bykning, tvätt och strykning, insigt och öfning i rengöringsarbeten och diverse öfriga hushållsgöromål.
7. Konsten att tillgodogöra en del i hushållen förekommande s. k. affall, hvilket i svenska hem ofta lemnas att förfara,
8. Qvinlig handaslöjd af hvarjehanda slag, hvaribland maskinsömnad och med hvad dertill hörer, böra vara obligatoriska.
Enkla, lättfattliga kurser i:
9. Elementerna i hushållskemi, födoämnenas sammansättning, näringsvärde m. m.
10. Hushållshygien.
11. Hufvuddragen af helsoläran och helsovården inom hemmet.
12. Enklare bokhålleri, så mycket som behöfves för hushållsräkenskapernas rätta fönade.
13. Allmän varukännedom.
Undervisningen i de praktiska läroämnena torde lämpligast fördelas på 3:ne aldelningar, hvilka samtidigt sysselsättas:
A. I köket (dagligen) med matlagning m. m.
B. I bagarstugan, de dagar då bakning sker; annars i tvättstugan, eller strykrummet, eller med andra mera tillfälligt förekommande göromål.
C. I väl- och arbetsrummet med väfaad och handarbeten af olika slag.
Arbetet måste naturligtvis rättas efter elevernas krafter, men likväl ordnas at att alla kunna lägga hand vid och fullgöra sina sysslor. Skolan bör i möjligaste måtto likna ett godt hem. Renlighet och prydlighet böra råas. Dagordningen måste vara bestämd, hvarje arbete hafva sin tid. Tillräcklig hvilotid mellan för och eftermiddagsarbetet. Efter elntadt dagearbete bör man hängifva sig åt ett gladt och vänligt familjelife förströelser.
Arbetsåret torde lämpligast indelas i 2 terminer: höstterminen från 15 Augusti till 15 December och vårterminen från 15 Januari till 15 Juni. Afgångebetyg må ej gifvas elev efter mindre än 2 terminer. Antalet elever bör vara begränsadt, 15 till 18, om skolan ej skall förlora karaktären af hem.
Undervisningen i hushållsskolan bör taga sin början så tidigt som möjligt: ju förr dess hellre efter slutad skolgång. Ur ren saniiär synpunkt torde det praktiska arbetet just bäst behörvas och göra största nyttan så godt som omedelbart efter de sista ansträngande studieåren.
Detta är i hufvuddrag författarinnans åsigt om organiserandet af hushållsskolan. Säkert innehåller den mycket godt och praktiskt, som torde kunna tillämpas äfven hos oss.



Gotlands Allehanda
Fredagen 4 Maj 1888
N:r 36