Från landsbygden.
(Bref till Gotl. Alleh.).

Norra Gotland, 9 Febr.
Prejudikat? En folkskolelärare i en af norra socknarna hade inköpt ett hemman, beläget 7 minuters väg från skolan, för att på gamla dagar hafva en tillflyktsort, sedan han slitit ut sig i församlingens tjenst. — Som egendomen var väl bebygd, och som jorden naturligtvis bättre sköttes om ägaren bodde å stället, flyttade läraren till hemmanet, inhysande i de åt honom vid skolan upplåtna rummen folk, som å hans risk skulle vårda skolrummen med eldning och städning m. m. Detta kunde väl ingen förmena honom, då i hans antagningsbevis ej fans föreskrifvet nödvändigheten af att bo i sjelfva skolan. I nyårsstämman (kommunal) väcktes dock förslag att, enär ej läraren bodde i skolan, 7 famnar löneved skulle fråntagas honom. Häremot reserverade sig blott en person, och motionen gick igenom. Nu har nämde folkskolelärare klagat hos viderbörande, och förklaring har infordrats. — Skall bli roligt se, hvilken utgången blir, om lärare är tvungen bo i skolen för att få sin lön.

Ovanligt för sina år! En nittioårig gubbe från Roma, on boende i en socken härstädes, gick en vecka förr än han fylde sitt 90:de år från Vesterhejde och hit, 9 3/4 mil på 6 1/2 timme — ett vackert sport prof för en sådan åldring. Nämde gamle har varit i yngre dagar en af öns säkraste skyttar, 8 till 10 harar och 100 till 150 änder ha ej varit ovanligt jagtbyte för honom fordom. Han har alla sina sinnen i fullt behåll, utom hörseln, som är något försvagad. Kunde han blott höra hundskallet på längre håll, säger han sig ej ha något emot att än flere gånger knäppa jössar, ty än har han sitt goda öga och säkra hand, om ej som förr, då han kunde ekjuta skyla i kula, ett halft tjog gånger i följd, så godt nog för att i svindlande fart kunna fälla en hare.



Gotlands Allehanda
Fredagen 15 Februari 1889
N:r 20