19420121 - Visby stadsbibliotek under år 1941.

Visby stadsbibliotek under år 1941.
Ökad utlåning mot föregående år.

Vi lämna här nedan några upp gifter, tagna ur den statistiska redogörelse, som bibliotekarien vid vårt stadsbibliotek utarbetat för det gångna året. Att lånerörelsen ökat, och det ganska kraftigt, är glädjan de kunna konstatera. Ökningen uppgår till 6,105 lån mot närmast föregående år. Inalles äro under år 1941 46,818 boklån utlämnade. Vi få även veta, att detta med all sä- kerhet är den högsta siffran under bibliotekets 75-åriga tillvaro.

Allt för litet lases på grannfolkens språk.
Se vi efter, vad folk i allmänhet läser, så finna vi, att skönlitteraturen är mest begärlig och utgör 77 proc. av alla boklån i de äldres avdelning. Av den s. k. facklitteraturen, d. v. s. böcker av mera belärande art, har dock utlämnats 9,137 lån. Denna litteratur är uppdelad i 26 ämnesgrupper eller klasser, där ämnena geografi med resor, historia och levnadsteckningar med respektive 1,841, 1,481 och 1,425 lån ligga i täten.
Till facklitteraturen räknas statistiskt även utländsk skönlitteratur på originalspråk. Där visar det sig, huru svenskarna ha svårt att läsa böcker på grannfolkens språk, dan. ska och norska. Av böcker på dessa nordiska språk äro blott 52 lån utlämnade, då däremot skönlitteratur på engelska noterar 497 lån, på tyska 205 och franska 58 lån. I danska bibliotek är förhållandet helt annorlunda. Där är skönlitteraturen på svenska mycket eftersökt. Många bibliotek i Danmark försöka att som ett led i det nordiska samarbetet undvika översättningar från svenska så långt det är möjligt. Genom ra Bion arbetas på att få svenskarna att läsa böcker på nordiska språk men med ringa framgång.

Beredskapsmännen ha hittat till biblioteket.
Av lånen ha även detta år många gått till personer, vilka icke höra till kommunen. Ej mindre än 4,130 lån äro utlämnade till dessa personer. Flertalet låntagare i denna grupp utgöras av till bredskapstjänst inkallade. Bibliotekets hela låntagarantal har varit 1,968 personer så fördelade, att 1,639 komma på huvudavdelningen samt 329 på ungdomsavdelningen. Göra vi ytterliga re uppdelning i huvudavdelningen, finna vi, att av 1,635 låntagare därstädes höra 1,226 till kommunen, då däremot 413 personer äro från annan kommun. Fördelningen mellan män och kvinnor är för det till kommunen hörande ganska lika, 628 män och 598 kvinnor. Däremot är skillnaden mellan manliga och kvinnliga låntagare mycket stor bland dem, som ej ha sin hemort här. Där ha de manliga förkrossande majoritet, 377 män mot 36 kvinnor. Här är det militären som dominerar.

Många kategorier bland låntagarna.
Vilka samhälls- och yrkesgrupper äro då representerade bland låntagarklientelet? Här rör sig bibliote ket på en rätt lång skala. Bland männen, tillhörande kommunen. komma på första plats de yrkesanställda, dit man räknar mästare och arbetare i olika yrken, verkmästare och förmän, med 182 låntagare. När mast denna grupp komma tjänstemän i enskild eller allmän tjänst med 100 låntagare, köpmän, affärs- och kontorsanställda med 86, läroverkselever med 72, militärer av olika grader med 57, studerande vid universitet och högskolor med 27, i trafiktjänst anställda med 12, vaktmästare, restaurangpersonal och sjömän med 15 samt utan uppgiven anställning eller yrke 40 låntagare. Av de 377 manliga låntagare, som icke höra till kommunen, utgöras 353 personer av militärer. Dessa representera, i det fall de ej äro militära yrkesmän, även många yrken och stånd.

Bland kvinnorna läsa fruarna mest.
Av kvinnorna, som äro hemmahörande i staden, utgöras flertalet av fruar, nämligen 179. Därnäst komma skolelever med 87, fröknar utan angiven sysselsättning med 77, affärsidkerskor, kontors- och affärsanställda med 68, yrkeskvinnor med 38, i sjukvårdstjänst anställda med 26, i tjänstemannaställning med 23, studerande vid universitet och högskolor med 10, restaurangpersonal med 10 samt utan angiven titel eller yrke 48 låntagare.

Skolungdomen talrikt företrädd.
I ungdomsavdelningen uppdelas låntagarna först i tvenne stora grupper, gossar 160, och flickor 169 låntagare. Av gossarna gå 119 i folk- eller fortsättningsskola samt 36 på läroverket, då 5 gå i annan skola eller ha anställning. Flertalet flickor, 130 st., höra även till folk- eller fortsättningsskolan, 31 till läroverket, 5 till flickskolan och 3 låntagare till, dem, vilka ej lämnat några personliga uppgifter. Som av denna redogörelse framgått, nyttjas biblioteketganska flitigt av skolungdomen. Om nöjesläsarnas skara kanske är störst bland bibliotekets låntagare, fast någon kunskapsgivande bok lånas säkert av de flesta någon gång om året, är det dock odiskutabelt, att en institution som stadsbiblioteket, är till mycket stor nytta för vårt samhälles inbyggare.

Läsrummen flitigt frekventerade.
I bibliotekets läsrum, som nu förfogar över 1,000 band uppslagsböcker, förutom ett 50-tal tidskrifter av löpande årgång, är det möjligt skaffa sig vetande samt få behövliga uppgifter av många slag. De äldres läsrum har haft 7,165 besök. Kring läsbordet i barnavdelningen har inregistrerats 2,853 läsande barn och ungdomar. Även om bilderböckerna där lockat de flesta, har vanan att använda en bok, att begagna ett bibliotek och veta, hur man där uppträder och rör sig, haft sin betydelse. Ännu är det dock för många i vår stad, som ej hitta vägen till det kommunala, till det egna bibloteket. På vår fråga, om det är något annat av intresse att nämna, omtalar bibliotekarien som en glädjande tilldragelse, att biblioteket av person, som vill vara okänd, erhållit 100 kr. i kontanta pengar. Givaren ville visst på detta sätt visa sin erkänsla mot biblioteket på sin årsdag. Detta, tyckte bibliotekarien, borde mana till efterföljd.



Gotlands Allehanda
Onsdagen den 21 Januari 1942
N:r 16