Försvarstanken i förgrunden
vid solig kamratträff på A 7.
"Kårens dag" samlade 300 medlemmar.

— Inte är det någon risk, att försvarstanken inte skall hållas vid liv, när man blir bjuden på så goda skärbönor. Säg, får jag litet till ...
Det var första tecknet till trivsel i A 7:s manskapsmatsal på söndagen, där nära nog 300 kamratföreningsmedlemmar muntert sorlade kring lunchens skärbönor och stekta korv. Visserligen hade man inte för första gången på två år samlats till årsmöte och högtidsdag enbart för att äta. Men många vägar till hjärtat går genom magen och det var ett gott grepp att inledningsvis låta gamla artilleriveteraner, som gjorde rekryten för si så där en 20 å 30 år sedan eller ännu längre tillbaka få, smaka på sin kära kårs mat av idag, innan de bjöds att gå husesyn i gamla och nya batterier, att få titta på skarpskjutning, på nytt vara med om ett korum och t. o. m. få se flyguppvisningen.

Egentligen skedde upptakten till den lyckade högtidsdagen, som hade strålande sol och en ovanligt behaglig septembervärme så länge dagen varade, redan innan kamratföreningens medlemmar hunnit samlas. Det var generalen Åkerhielm, som tillsammans med kapten Landin samt löjtn. Hansen och Vesterlund i arla förmiddagsstunden passade på att inviga kårens senaste nyförvär — tennisbanan, tillkommen på initiativ av kårintendenten, kapten Sven Jönsson, och iordninggjord på fritid av officerare, underofficerare och manskap vid A 7. Att matchen, som gick i dubbel, efter en seg strid fick det något märkliga resultatet 13-13, fördystrade på intet sätt varken spelarna eller kamratföreningens medlemmar, vilka ungefär samtidigt med slutuppgörelsen började strömma in genom kaserngrindarna.

Artilleriet kommer alltjämt att ha stor betydelse.
Det blev genast kontakt kamrater emellan. Igenkännande leenden spreds över kanske av tiden förändrade ansikten och gamla kämpaminnen dammades av redan på stående fot och så gick marschen till matsalen, där t. f. kårchefen och kamratföreningens ordförande, överstelöjtnant E. Grahl hälsningstalade. Han uttryckte sin glädje över att så många hörsammat inbjudningen och hoppades på återknutna kamratskapsband och nämnde om den samhälleliga betydelsen av att hålla kamratföreningen vid liv. En allvarlig plikt, framhöll tal. det vara att erinra om ett bibehållet starkt försvar, ty ännu skymtar ingen ljusning till stadigvarande fred och ännu finns inget skäl at slå sig till ro. Artilleriet kommer alltjämt att ha stor betydelse, vilket inte minst senaste kriget visat, sade han vidare. Infanteriet kan inte utan vårt stöd avgöra en strid. Stridsmedlen blir starkare för var dag som går och just därför kommer infanteriet att behöva oss mer än någonsin. Tal. uttryckte också att det helst varit hans önskan att få se medlemmarna vid de moderniserade anläggningarna vid Blåhäll, men med hänsyn till flygdagen hade man förlagt kårdagen till Visby och t. o. m. kombinerat artilleriuppvisningen med flyguppvisningen.
I samband med den gemytliga lunchen avverkades också föreningens förhandlingar, där man av styrelseberättelsen fick veta, att medlemsantalet sedan sist ökat med inte mindre än 240 till 780 och av kassarapporten att omslutningen varit 2,400: 26 kr. Årsavgiften bestämdes att alltfort vara 1:-

Intressant skjutning mot fingerade mål.
Både styrelse och suppleanter omvaldes. Ordförande är sålunda överstelöjtnant Grahl, vice ordf, major G. Silvén, sekreterare kapten A. Hullberg, kassör styckjunkare A. Nilsson och övriga funktionärer kapten Å. Fredriksson, överfurir S. Strandberg, ämneslärare K. Kahlström, exekutionsbitr. G. Falk och försäkringsinsp. S. Nordberg. Suppleanter är kapten Silven, löjtn. S. Stengård, styckj. K. Eklund, chaufför S. Tidblom och handelsbitr. S. Franzén. Revisorer är löjtn. K. Thimgren och försäljningschef R Wallin.
Till nästa högtidsdag föreslog ordföranden att styrelsen får i uppdrag att ordna med en fana eller ett standar till föreningen, vilket enhälligt bifölls.
Så var lunchen överstökad och på kaserngården väntade bussar, som i olika omgångar förde medlemmarna till Bingerskvarn. De som inte redan sett lokalerna bjöds att göra en liten rundtur inom kasernområdet. Vid Bingerskvarn hade under tiden tre batterier under divisionschefen överstelöjtnant von Kochs ledning lagt sig i ställningar och med kapten Hullberg som speaker fick medlemmarna följa en fingerad skjutning mot mål på havet och kring flygfältet, där man demonstrerade de moderna artillerivapnens snabbhet att skjuta in sig på olika punkter — en pjäsexercis, som följdes med stort intresse. Flyguppvisningen var nästa punkt i programmet. Sedan återvände man till Bingerskvarn, där det blev skarpa smällar mot fingerade mål, 5-6 km. ute till havs, vilka mål ett batteri vid Norderstrand angav. Som avslutning på manövern hölls korum med kyrkoherde E. Ihrmark som officiant o. under medverkan av I 18:s musikkår. Musikkåren konserterade sedan vid matsalen, när kamratföreningen återvände till kasernen för att begå sista programpunkten — middagen.

Kökspersonal och arrangörer harangerades.
Kalvstek stod det på matsedeln bland annat smått och gott, där A 7:s kök visade minst lika god matlagningskonst som vid lunchen. De ku. linariska anrättningarna var också uppskattade och kårchef en uttryckte på medlemmarnas vägnar ett tack till hela den församlade kökspersonalen med husmor, fröken H. Sandberg och kokarmor fru Lindgren, vilken sena, re trotjänat vid A 7:s grytor ända sedan 1924, i spetsen. Det här är inte någon säreget god mat just för den här dagen, sade kårchefen. Så'n här mat får vi alla dagar numera, trots en hårt ansträngd kökspersonal på grund av bristen på arbetskraft. Sitt fulla gillande uttryckte medlemmarna med ett kraftigt leve och major Silvén steg upp och tackade arrangörerna av festligheten. Han vände sig därvid särskilt till kårchefen, samt överstelöjtn. von Koch, sekr. kapten Hullberg och kårintendenten, kapten Jönsson och slutade med en förhoppning att kamratföreningen skall leva länge. Det hurrades fyrfaldigt även där och så fortsatte man med den kamratliga samvaron en stund. En samvaro, där alla var en se om att det varit en särdeles lyckad dag, som kommer att befrämja försvarstanken och binda ännu starkare band mellan gotlänningarna och artilleriet.



Gotlands Allehanda
Måndagen den 8 September 1947
N:r 204