19321117 - Burgsvikspojkarna och de ryska örlogsmännen.

Burgsvikspojkarna och de ryska örlogsmännen.

Med anledning av rykten, att Burgsvikspojkarna på sin äventyrliga seglats skulle ha begärt hjälp hos de omtalade ryska örlogsmännen och att en matros på svenska skulle ha meddelat, att matroserna gärna ville hjälpa men att de icke hade tillåtelse härtill, har landsfiskal Stengård förhört kutterns ägare Svante Jakobsson i saken. Denne har berättat, att kuttern mellan kl. 11 och 12 natten mellan den 30 och 31 oktober hade nått fram till den ryska eskadern. Då de nalkades ett stort transportfartyg, vilket legat med en jagare förtöjd på vardera sidan, hade de genom höga rop och blossande med i bensin indränkt trassel försökt väcka besättningarnas uppmärksamhet. Detta hade lyckats och en hel del matroser hade visat sig på fartygens däck. Ynglingarnas mening hade till en början varit att försöka få tag i fartygens ankarkättingar, men då kuttern icke kunde hålla tillräckligt långt upp i vind, styrde de in under aktern på transportfartyget. Detta lyckades och från fartyget kastades en lina till båten. Linan nådde dock icke kuttern, som då befann sig omkring 15 meter från fartygets akter. Ryssarna gjorde då åter ett försök men med samma resultat, enär kuttern under tiden drivit längre från fartyget. Från fartygen ropades genom megafon till ynglingarna, men de hade icke hört vad som ropades, icke ens uppfattat vilket språk som användes. Därtill kom att ombord på kuttern rådde ängslan så att alla ropade i munnen på varandra. Då kuttern drev alltmera ifrån de ryska fartygen tändes på dessa två strålkastare, vilka belyste kuttern omkring 10 á 15 minuter. Under tiden vinkade och ropade ynglingarna till fartygen. Strålkastarna släcktes därefter. Ynglingarna försökte sedermera genom blossning påkalla uppmärksamhet, men utan resultat. Därefter drevo de till havs.
Jakobsson meddelade att vid tillfället rådde icke någon hårsare vind, båten förde segel samt hade lanternan fastgjord i ett vant. Det kunde därför tänkas, att ryssarna icke förstodo att ynglingarna voro i behov av hjälp, utan uppfattat besöket såsom tillkommet av nyfikenhet och hjälpropen såsom tillrop. Häremot talade enligt Jakobssons mening att från fartygen kuttern måste ha iakttagits kryssa hela eftermiddagen mellan Gotland och eskadern och att - därest nyfikenhet varit orsak till besöket – kuttern långt tidigare skulle ha nått örlogsfartygen.
Landsfiskalen har förhört ytterligare fem deltagare i färden och samtliga ha förklarat att de icke kunnat uppfatta, vad som ropades till dem från de ryska fartygen, eller vilket språk som använts. De flesta av ynglingarna höllo för troligt att ryssarna på de av Svante Jakobsson härovan relaterade skälen antagit, att kuttern endast av nyfikenhet uppsökt fartygen samt att matroserna icke förstått att ynglingarna behövde hjälp.



Gotlands Allehanda
Torsdagen den 17 november 1932