19340903 - Kamratfesten på Visborgs slätt

Kamratfesten på Visborgs slätt

på söndagen blev en särdeles lyckad tillställning. En 200 å 300 deltagare mötte upp på infanterikårens mark på middagen, därav ett 60-tal, som med båtarna kommo från fastlandet på morgonen. Vädret, som på lårdagakvällen såg allt annat än lovande ut, bättrade sig till söndagen och blev, om än blår st, dock stundvis soligt och vackert.
Sedan fastlandsdeltagarna debarkerat från dagens två flaggprydda fastlandsbåtar, ställde såväl de som en del Visbybor upp på hamnen och under infanterimusikens toner skedde avmarsch till Visborgs slätt. Det blev måhända för en del, icke minst musiken, en påfrestande promenad efter nattens upplevelser, men i sinom tid nåddes — nu som förr — slätten, där stabsintendent Örtenblads garde i köket stod färdigt till aktion. Ett flertal deltagare stötte till här ute, och det var en ganska manstark trupp, som gick att återuppliva minnet av gamla tiders kronfrukostar. Det blev en ordentlig sahock, ty numera är som bekant den individuella utspisningen införd på Visborgs slätt. Inom parentes sagt lär, enligt vad vi hörde, systemet fungera andelies utmärkt, det är trevligt, ekonomiskt och förmånligt Lör mathållningen. Dagens frukost var nu också litet särdeles, falukorv och potatis, två ägg, smör och bröd och kaffe. Både den och systemet gillades hörbarligen.
Etter frukosten blev det en stunds paus, varefter infanterikåren ställde upp på kaserngården, och därvid bildade skaran av åldre värnpliktiga, betin och underbefäl, en aktningsvärd kontingent, över vilken befälet togs av överste Nordenskiöld. Sedan major Welender hälsat truppen, avlämnades denna till militärbefälhavaren överste Törneren, som först hälsade sina nu i tjänst vasanda gossar och därefter vände sig till delitagarna i kamratfesten.
översten erinrade om den aktualitet, frågan om ordnandet av Gotlands försvar för närvarande har, och såg ide gamla krigskamraternas samlande denna dag ett uttryck för den till synes vaknande insikten om Gotlands betydelse för riksförsvaret och om betydelsen av att detta försvar sättes i nöjaktigt skick. Han ville emellertid gå ännu längre och hoppas, att den kamratförening, som man denna dag avsåg att bilda, skulle komma att genom sina medlemmar verka för Gotlands försvars stärkande och för sammanhållningen mellan de gamla kamraterna vid regemente och kår.
Militärbefälhavaren hälisade så framför fronten infanterikårens nye chef överstelöjtnant A. W. Linde välkommen och uttalade förhoppningen, att dennes arbete måtte lända gotlandsförsvaret till gagnoch honom själv till tilfredsstälelse. Han överlämnade så befälet över kåren till den nye chefen, som tog till orda och hälsade kåren med några hjärtliga ord.
Även hanerinrade om vikten av ett väl rustat försvar för Gotland, och han hoppades att samarbetet mellan honom och kårens personal måtte bli angenämt och gott. Han uttalade också sin glädje över de gamla kamraternas i regementet eller kåren närvaro: och vite förvänta att även de ville vara med i arbetet för stärkandet och främjandet av Gotlandsinfanteriets intressen och öns försvar. Han slutade med att utbringa ett tvåfaldigt leve för Gotland.
Programmet för högtidligheten på kaserngården upptog vidare parad för fanan och korum. Av det sistnämda fick man emellertid den uppfattningen, att sången behöver odlas mera på slätten, ty nog sjöng man bättre vid korum för 20 år sedan, om man nu får vara litet högfärdig på de äldre årsklasserna vägnar.
Bland de närvarande märktes en her del såväl äldre och pensionerade befattningshavare vid regementet som »reservare», och av högre regementsbefäl kunde man anteckna förutvarande regementschefen överste Fineman, översten Nordenskiöld samt överatelöjtnanterna C. A. Bäckström och Axel Wijkmark.
Ja, sedan blev det ,enskild framryckning skilda riktningar. Man tittade På gamla logement och lokaliteter, som nu blivit en hel del förändrade, man bekantade sig med varandra och upplivade gamla minnen. På marketenteriet samlades till slut ganska många, och här underhöllo hrr Charles Grönberg och Simeon Jakobsson med sång till luta. Samtidigt tränade en del sångare av olika årsklasser i gymnastiksalen för att kunna underhålla kamraterna vid middagen.
Vid halv 1-tiden samlades ganska många av festdeltagarna jämte många andra intresserade vid järnvägsövergången i nordost om Kungsladugården, varifrån man fick följa en modern infanterikontingents framryckning under strid och med användande av nutida modern attiralj. Där förekom sålunda förbindelsetjänst medelst fältradio, gasrekognoscering, skarpskjutning med kulsprutor och granatkastare, gasbeläggning, etc. övningen följdes med stort intresse av åskådarna. Densamma hade planlagts och leddes av kapten Nils Söderberg, och såväl han som den tjänstgörande truppen är väl värd ett erkännande för sin möda och sitt offrande av söndagsvilan.
I kårens gymnastiksal samlades dels tagarna i kamratmötet senare på eftermiddagen för att diskutera frågan om bildandet av en kamratförening av äldre och yngre värnpliktiga och befäl av olika grader vid I. 27 och I. 18. Musikkåren spelade som inledning en marsch varefter till ordförande för dagen utsågs överstelöjtnant A. Wiikmark. Ordet överlämnades så till en av 1909 års värnpliktiga bankdirektör O. Rengstrand, Stockholm, som i ett kåserande föredrag drog fram en del minnen och erfarenheter från beväringstiden vid regementet.
Sol och skugga skifta under värnpliktstiden, men även om arbetet i kronans kläder kan synas både tungt och svårt, är det dock av den art, att man nu efteråt, då man förstår och fattar betydelsen av den fostran de unga få i vapenrocken, med glädi:e och tacksamhet minnes värnpliktsåren. Tal. underströk betydelsen av vad bara den omständigheten socialt betyder, att ungdomar ur olika samhällslager och från olika hem komma tillsammans under samma bestämmelser och samma ledning. Här på Gotland är man särskilt mån om turistreklamen och tal. ansåg, att kommitterade knappast kunde tänka på en bättre turistreklam, än när man trummade samman gångna års värnpliktiga till ett upplivande av gamba minnen på Gotland. Tal. slutade med att på de gamla värnpliktigas vägnar bringa regementet sitt tack för gångna tider och sin hyllning, och han utbringade ett av rungande hurrarop fölit fyrfaldigt leve för I. 27 och för I. 18, fölit av fanfarer och paradmarschen.
Dagens ordförande framförde de närvarandes tack till direktör Rengstrand, som även belönades med en varm applåd. Dagens sekreterare ombudsman Olsson redogjorde så för hur tanken på en kamratförening kommit upp, och beklagade, att tid och pengar icke räckt till för en vidsträcktare propaganda för sammankomsten. En del 1909 års värnplitiga, bosatta i Stockholm, hade uttalat sig för en kamratförening och här nere i Visby hade sedan saken ordnats av en kommittå, bestående av major Welander, stabshntendeaten major Örtenblad och kapten Antonsson. Efter detta anförande beslöto de närvarande enhälligt att bilda Gotlandsinfanteristernas kamratförening, och man antog preliminärt ett föreliggande förslag till stadgar, vars första paragraf lydde:
»Gotlandsinfanteristernas kamratförening» (G. I. K. F.) har till uppgift att inom föreningen sammanföra personal (fast anställda och värnpliktiga) vid f. d. kungliga Gotlands infanteriregemente och nuvarande kungliga Gotlands infanterikår samt inom föreningen befordra ett gott kamratskap och intresse för försvaret med särskilt aktgivande på Gotlands försvar.»
Styrelsen skall enligt stadgeförsteget ha sitt säte i Visby och består av utom ordförande 10 personer, varav fem från Gotland och fem från fastlandet. Till ordförande utsågs enhälligt den nytillträdande kårchefen överstelöjtnant A. W. Linde. Till styrelseledamöter valdes: från Gotland: "bankdirektör H: Ihre, banktjänsteman H. Bergström, fanj.
G. ?????, lantbrukare J. Edmark, Ala, och journalist G. Storm med lantbrukarna K., Jakobsson, Norrbys i Körsne, och K. Glofsson, Grymlings i Eksta, kapten Ivar Sellergren, köpman C. O. Kolmodin och köpman D. Holmert song .suppleanter, samt från fastlandet: bankdirektör O. Renzstrand, kapten Ejnar Råberg, överkonstapel K. Kraft, ombudsman Nils G. Olsson, samtliga från Stockholm, och köpman L. Larsson, Malmö, med till suppleanter T. Söderström och prokurist Carl G. A. Wirström, Stockholm, köpmännen G. Uppström, Göteborg, och R. Björkman, Kalmar, samt disponent H. Gehlin, Norrköping. Till revisorer valdes länsjägmästare Ragnar Melin, Visby, och grosshandlare G. Uhlen, Stockholm, med kapten T. Bergenström och bankkassör F. Johnsson, båda i Stockholm, som suppleanter.
Årsavgiften bestämdes till 2 kr. och ett förslag till föreningsmärke hänsköts till styrelsen. Vid sammanträde efter middagen konstituerade sig styrelsen med kapten Einar Råberg som vice ordförande, ombudsman Nils G. Olsson, sekreterare, journalist G. Storm, vice sekreterare, överkonstapel K. Kraft, skattmästare, banktjänsteman H. Bergström, klubbmästare, och grosshandlare T. Söderström, vice klubbmästare.
Något över kl. 5 samlades deltagarna i mötet i matsalen, där en utmärkt middag serverades. Det må i detta sammanhang manifesteras, att I. 18 denna dag visade, att I. 27:s samla goda renommé, som ett första klassens matregemente, alltjämt upprätthålles. Middagen var enkel men förträfflig och i trots att det endast serverades klass I var stämningen så god man gärna kunde önska — ja, hela mötet präglades för den delen av den bästa stämning, utan störande moment. Musikkåren konserterade un-; der middagen, som inleddes med att militärbefälhavaren överste Törngren halsade alla välkomna och utbragte ett leve för konungen, följt av hurrarop och kungssången. I ett par omgångar siängo sångarna under fanjunkare Lövins ledning ett flertal sånger, ett 15-tal telegram och skrivelser från olika hall föredrogos och unisont sjöngs en vacker och tydligen samma dag diktad kamratvisa. Bland dem, som med telegram ihågkommit mötet märktes general Leiionhufvud, överstelöjtnanterna Sahlin och Hj. Falk, presidenten Hans Lagerloef, New York, m. fl. Dn del 6-kompanistor, samlade i Stockholm till firande av 20-årsminnet av sin tjänstgöring vid regementet, bade också sänt telegrafisk hälsning.
I och mede att middagen var slut, var också kamratmötet 1934 till ända, och liksom under värnpliktsåren vid denna tid på dagen, ställde de fiesta sina steg mot Visby och dass begivenheder. En del av fastlänningarna reste redan i går afton tillbaka till fastlandet, men en del stannade över till i dag. För visso kommer dock minnet av den glada samvaron att länge bevaras, och tämligen säkert kan man hoppas, att sedan nu föreningen tagit fast form och fått en del pengar i kassan — praktiskt taget alla närvarande antecknade sig för medlemskap — anslutningen kommande år blir vida talrikare.
Programmet tör kamratföreningens verksamhet kan utvidgas och kompletteras. Till en början blir väl medlemsvärvningen en viktig detalj, men viamakthållandet av intresset för arbetet vid den gren av försvaret, där man en gång gjort sina militära lärospån, behöver därför icke skjutas åt sidan. Om intresset för Gotlands försvar över huvud taget är aktuellt just nu, bör det aldrig upphöra att vara det för de gamla krigskamraterna vid I. 27 och I. 18. Sammanslutna i den nybildade föreningen ha de kanske större möjlighet än annars att alltjämt aktivt deltaga i Gotlandsförsvarets stärkande vikten av detta senare förstår kanske den bäst, som gjort sin värnplikt på det även för rikets försvar viktiga Gotland.



Gotlands Allehanda
Måndagen den 3 september 1934
N:r 204