- Detaljer
- Kategori: 1915
- Träffar: 62
Visby.
Högre passagerareafgifter under kriget? Ångfartygs A.-B. Gotland ingick i början af november till generalpoststyrelsen med begäran, att staten måtte bekosta krigsförsäkring af vinterbåtarna Hansa och Polhem. Sådan försäkring, som vore nödvändig med hänsyn till minrisken, hade ej tagits i betraktande, då kontraktet om postföringen uppjordes 1911, hvarför bolaget ansåg att staten borde bära denna oförutsedda utgift. I midten af december meddelade poststyrelsen, att densamma pröfvat ärendet, men ej vore sinnad tillstyrka k. m:t att lämna större bidrag ifrån statens sida än till halfva försäkringskostnaden. Under tiden hade omständigheterna nödvändiggjort olycksfallsförsäkring af besättningarna och förhöjda månadshyror. Alla dessa ångbåtabolagets genom minrisken ökade kostnader beräknas för tiden 15 dec. - 15 april till minst 8,000 kronor. Bolaget hemstälde därför 16 dec. till poststyrelsen, att den begränsning af passagerareafgifterna till de nuvarande, som stipuleras i gällande postkontrakt, måtte suspenderas för den tid, minrisken påkaflar axtra omkostnader. Under lördagen har poststyrelsen ingått till k. m:t med hemställan om bifall till denna framställning.
Vårt idrottsplaneförslag. Som bekant hvilar i stadsfullmäktige en motion af major E. Hellgren och dir. Ax. Danielson rörande anläggandet på östra Byrummet af en ändamålsenligt och modärnt inrättad idrottsplats, där våra unga idrottsmän skulle kunna bedrifva sina öfningar och gifva uppvisningar. För att få den bästa möjliga utredning af frågan ha motionärerna vändt sig till Svenska Centralföreningen för Idrottens Främjande, och denna har också på egenbekostnad låtit uppgöra ett omfattande förslag med plankarta jämte banindelning samt dräneringsförslag, höjdkarta med profiler och massberäkning med kostnadsberäkning. Härjämte har Centralföreningen stält i utsikt, att, om anläggningen med anslag från staden kommer till stånd, föreningen äfven kan bidraga till dessa kostnader med ett icke obetydligt belopp. Det af Centralföreningen genom ingeniör Otto Björlin uppgjorde förslaget har nu hitkommit och är för granskning öfverlämnadt till stadsingeniören Serboni. Förslaget är afsedt att kunna utföras i 3 bygnadsperioder, då engångskostnaderna skulle ställa sig väl höga. Förslaget hålles för intresserade tillgängligt å stadsingeniörskontoret, och vore det synnerligen önskvärdt, att idrottsmännen toge det i betraktande och delgåfve sina anmärkningar eller erinringar åt antingen stadsingeniören eller major Hellgren. Särskildt tacksam är man för idéer, som skulle kunna nedbringa kostnaden för första bygnadsperioden, men likväl tillåta banan att redan från början användas för träningsändamål.
Intet åklagarmål förekom vid rådhusrättens sammanträde i dag.
Åttioett år fyller i morgon härifrån bördige fabrikören G. W. Lyth i Stockholm.
Patent å stubbrytare har meddelats direktör L. Pettersson härstädes från 15 febr. 1913.
Britternas klockboj nordost om Östergarnsholm har intagits för vinterperioden och ersatts med en svart – och hvitmålad slätprick.
Sökande till domkyrkoorganist och kantorsbefattningen i Västerås är, jämte tolf andra, domkyrkoorganisten musikdir. Herman Lindqvist i Visby.
Till statsgeologer hafva, med anledning af genomförd lönereglering, tjänstemännen vid Sveriges geologiska undersökning fil. d:r H. V. Munthe och fil. lic. H. O. Hedström blifvit utnämda.
Tekninśka skolans styrelse har konstituerat sig för året och därvid utsett disp. A. de Jounge till vice ordförande och handl. Carl Prien till skattmästare. Ordförande är som bekant målaremästare Gust. Pettersson.
Utprickningen vid Ronehamn ändras.
I sammanhang med nästinstundande vårutprickning kommer kvastpricken å Lat. 57 g. 9' 49 N. Long. 18 g. 30' 29 O vid Ronehamn att förses med två uppåtvända kvastar i stället för en uppåtvänd kvast.
Förbud mot flundrefiske med anglar har med det nya åre:s ingång inträdt här i länet och varar t. o. m. 31 maj.
Däremot har med 1 jan. förbudet upphört mot fastsättning af strömmningsgarn på Lagrund samt inom ½ mil söder im Västergarnsholm.
Ändring af Valars fyr.
Å Valars fyr strax söder om Burgsvik skall nästa år fyrskenet förändras, i det fyren i stället för det nuvarande fasta fyrskenet skall visa intermittwnt sken med två korta tätt på hvarandra följande förmörkelser hvar 5:e sek. I öfrigt blir fyran oförändrad.
Närmare underrättelser framdeles.
Kyrkoherdevalet i Alfva är nu lagståndet, sedan klagotiden gått till ända, utan att besvär anförts öfver valförrättningen i fråga.
Vald till kyrkoherde blef som bekant med stor röstöfvervikt pastor Ernst Hejneman härstädes (en tid fast anstäld medarbetare i Gotlands Allehanda redaktion).
Ett enstaka fall af barnförlamning har inträffat i dagarna ute på Fårö och tyvärr fått dödlig utgång. På själva juldagen insjuknade 13-årige Gustaf Wessman i Mölner, och 2 jan. afled han – såsom det konstaterats – i barnförlamning. Nödiga desinfektionsåtgärder ha vidtagits under doktor Dahlmans å Fårösund ledning, och intet nytt fall af den hemska sjukdomen har inträffat i trakten.
Ändtligen kyla.
Sent omsider har det underbara inträffat, att regndiset, den blygråa himlen och den milda sunnanvinden tagit sig en paus. Man kunde nästan tro, att de skulle bli permanenta. Det gamla året, som bjudit på så många öfverraskningar, hade ännu in i det sista en sådan i reserv – en dess bättre af det angenämare slaget. Vinden har kantrat öfver på nordost och medfört kyla, alltså en liten ansats till vinter, som i går kväll ytterligare förhöjdes genom ett lätt snöfall.
Militärbrefkortens användning.
Chefen för sjöförsvarsdepartementet har nu utfärdat närmare bestämmelser om användningen af militärbrefkort och kortbref för mobiliserade. Förmånen af fri postbefordran skall meddelas på så sätt, att till en hvar, som har rätt till och önskar begagna sig af desamma, utdelas högst tre gånger i månaden dessa brefkort eller kortbref.
Vederbörande militära befälhafvare skola i mån af behof rekvirera dessa från den postanstalt som i regel förmedlar deras tjänstepost. Tillsyn skall vidare utöfvas öfver att afsändarna på brefkorten och kortbrefven göra de anteckningar, som framgå af formulären på dem.
Ett minornas offer ?
Enligt till härvarande tyska konsulat ingånget meddelande har i Stettin hemmahörande ångaren ”Stockholm” 18 december afgått ifrån Lübeck med destination till Königsberg utan att sedermera hafva afhörts på något sätt. Rederiet hemställer därför, att hvar och en, som på Gotlands kuster till äfventyrs finner något föremål, hvilket kan tänkas hafva tillhöra denna ångare, ville lämna tyska konsulatet i Visby noggrann beskrifning därå. Enligt hvad vi inhämtat hafva en del slipers samt en rödmålad skeppslucka ilandflutit vid Slite. Huruvida dessa föremål tillhöra ”Stockholm” är ännu ej utrönt. Ångaren som mäter 806 reg.-ton är bygd i Rostock 1878 och tillhör Neue Dampfercompagnie i Stettin.
Småskollärarna och folkpensioneringen.
K. m:t har förordnat, att lärare och lärarinnor, som äro berättigade till understöd från småskollärares med flera ålderdomsunderstödsanstalt och som må entledigas från sin tjänst endast af sådana orsaker, som omförmälas i par. 33 mom. 2 af nådiga stadgan angående folkundervisningen i riket den 10 december 1897, skola t. v. och intill dess annorledes förordnas undantagas från afgiftsplikt enligt par. 5 i lagen om allmän pensionsförsäkring. Beslutet innebär, att alla de lärarinnor, som anstälts tills vidare och följaktligen inneha s. k. fastare anställning, äro befriade från afgiftsplikt. Däremot äro alla de lärarinnor, hvilkas anställning gäller blott för viss, i skolrådets protokoll angifven tid samt alla oexaminerade och alla gifta lärarinnor fortfarande skyldiga att erlägga allmän pensionsafgift.
Rådstupredikan hölls i härvarande domkyrka i förmiddags inför stadens magistrat och poliskår. Predikan hölla af regementspastor K. Thelander, som därvid utgick från texten i första Konungabokens tredje kapitel 5-14 verser och särskildt uppehöll sig vid orden: ”Så gif nu din tjänare ett lydaktigt hjärta att han må döma ditt folk och förstå, hvad godt och ondt är, ty hvem förmån döma detta ditt mäktiga folk?”
I sin utläggning af ämnet framhöll tal. hvad ordningsmaktens representanter behöfva för att utföra sitt uppdrag rätt, och fästa därvid särskild vikt vid tålamod, vid vishet, i detta fall lika med omdöme, samt slutligen och framför allt vid gudsfruktan, som är vishetens begynnelse.
Före predikan sjöngs ps. 309: 1-4 och efter densamma 309: 5.
A. S. Frykman.
Efter långvarigt lidande afled igår i sitt hem härstädes apotekaren Adolf Sigfrid Frykman 65 år gammal.
Frykman, som var bördig från Lidköping (föräldrarna voro med. d:r G. Frykman och hans maka, född Lindorm) blef farmacia kandidat i dec. 1867 och aflade apotekareexamen i Stockholm 23 maj 1874 samt erhöll, efter tjänstgöring på ett flertal apotek i olika trakter af riket, personliga privilegiet å apoteket i Hemse 1894 och blef samtidigt innehafvare af medikamentsförrådet i Klintehamn.
Många år blef det emellertid icke Frykman förunnadt att själf handhafva skötseln af sina apotek. Redan 1903 – om vi icke missminna oss – måste han för tilltagande sjuklighet öfverlämna apoteket jämte medikamentförrådet å af medicinalstyrelsen förordnad arrendator, och alltjämt sedan har apoteket varit utarrenderadt, medan Frykman själf med familj varit bosatt här i Visby. Vid sin bortgång sörjes den vänsälle mannen närmast af maka, född Procopée, och tvänne döttrar.
Festen på Soldathemmet i går afton började kl. 7 med afsjungandet af n:r 1 i sångboken ”Uppåt” (K. F. U. M:s sångbok), hvarefter hr Algot Andersson hade ett kort hälsningstal, däri han särskildt hälsade biskop von Schéele välkommen till festen.
Efter det missionskyrkans kör sjungit en tilltalande sång, uppträdde så biskopen och talade om ”Herren, som ett grönt furuträd” (Hosea). Biskopen afslutade sitt medryckande ”jultal” med att tala om ”julgranens symbolik”.
Sångföreningen bjöd på ett efter biskopens tal afpassadt nummer med solopartier af frkn Vendela Olofsson.
Efter ännu ett nummer af kören vidtog kaffepaus, hvarefter omväxlande förekommo kortare tal af predikanterna Forsberg och Andersson samt härliga kör- och solosånger. Den talrikt besökta festen, där majoriteten utgjordes af militär, afslöts med ett kortare anförande (”Godt nytt år!”) af pred. Nordfelt och aftonbön af sergeant Stål samt ”Herre signe du och råde”, unisont sjungen.
Konsert i domkyrkan gafs igår afton af domkyrkoorganisten H. Lindqvist med biträde af fröken Ingeborg Möller och kand. Martin Klint.
Konserten, som samlat omkring ett 100-tal åhörare, inleddes med Bach's Grosse Fuge, a-moll, i hvliken direktör Lindqvist presterade ett utomordentligt kraftprof och gaf allt, som en musikalisk begåfning på höjden af teknisk utbildning kan ge.
Kand. Martin Klint spelade härefter förträffligt A. Corellis Adagio och Haydns Andante ur violoncellkonsert, d-dur, och sedan fröken Ingeborg Möller därpå med affektfull nyansrikedom och en ovanlig klangstyrka gifvit ett sopransolo, framförde dir. Lindqvist å orgeln O. Mallings Bethlehem och Die Anbetung, Karg-Elerts Angelus och Guilmants Pastorale, hvarvid konsertgifvaren fängslade intresset genom sitt nobla föredrag, understödt af en rik fraseringskonst, fint afvägda valörer och en som vanligt mönstergill pedalbehandling.
Kandidat Klint spelade å Mozarts Adagio och Allegro, hvarpå dir. Lindqvist afslutade konserten med en symfoni för orgel af Vierne, hvars skiftande stämningar följdes af auditoriet med lifligaste intresse. Konserten, som började half åtta, var slut vid niotiden.
Simkunnigheten i folkskolorna.
Domkapitlet har från folkskoleinspektörerna infordrat uppgifter rörande simkunnigheten bland skolbarnen i de olika skoldistrikten. Folkskoleinspektörerna Axel Klint och G. Kellström ha nu inkommit med de begärda uppgifterna.
Af dessa framgår, att inom norra inspektionsområdet simkunnigheten förefinnes i någon mån i de skoldistrikt, som ligga utmed kusten och är t. o. m. rätt hög i skolor vid hamnarna (Kappelshamn och Slite). I de socknar däremot, som ingenstädes nå fram till hafvet, visar sig föga eller ingen simkunnighet; undantagen härifrån äro få, och där de finnas (Källunge, Dalhem, Halla), torde detta bero på befintligt vattendrag i trakten, där tillfällen till simöfningar gifvas.
I Slutet af sin skrifvelse kommer kyrkoherde Klint med ett godt förslag. Han framhåller att anordnandet af en badstuga i hvarje gotländsk socken, som icke ligger vid hafvet och är i saknad af lämpligt vattendrag för bad, vore det enda tänkbara för att badfrekvensen på ön skulle komma att ökas. Huruvida man emellertid därigenom kan vänta ökad simkunnighet vore väl, som kyrkoherde Klint också framhåller, knappast troligt, men de kroppsstärkande badens betydelse för folkhälsan är ju dock oomtvistlig.
Hvad beträffar södra inspektionsområdet är medelprocenten af simkunniga barn omkring 7. För folkskolarna ensamt ställa sig procenten högre; medelprocenten torde dock icke heller där öfverskrida 12. Folkskoleinspektören anser procenten af simkunniga barn genomgående låg. Högst är den vid Ronehamns folkskola (52%); för både små- och folkskolornas barn är den högst i Västergarn (25%). I en stor mängd skolor är intet barn simkunnigt.
Om den i allmänhet ringa simkunnigheten skrifver en lärare, att den för hans socken hade sin grund däri, att ej ens meterdjupt vatten finnes på närmare håll än en mil, en annan anger likaledes bristen på vattendrag såsom orsak. Sådant torde förhållandet vara med de flesta ej vid kusten belägna socknar. Det visar sig emellertid, att äfven vid hamnarna, t. ex. Klinte, och kustsocknar, t. ex. Näs, simkunnigheten är förvånande ringa. Detta torde i sådana fall bero därpå, att dagliga bad ej ingå i allmänhetens vanor ens vid kusten under sommartiden, dels därpå att bland de äldre få äro simkunniga, på grund hvaraf barnen icke få någon undervisning i simning.
Hafvet ger åter.
I lördags förmiddag hittades i Själviken liket af fiskaren Olof Gardell från Svartdal i Gammalgarn, hvilken som bekant var ett af de fyra offer, som under stormnatten till 14 sistlidne november kräfdes af hafvet utanför östkusten af Gotland.
Liket var nästan alldeles naket. Under kroppens rullning i hafvet hade kläderna, utom stöflarne, så godt som fullständigt afslitits, men kroppen företedde dock inga vidare skador.
Pragerkvartetten, den lilla välkända soliastensemblen, som under sina föregående sejourer härstädes med rätta tillvunnit sig publikens gunst i en ovanligt hög grad, konserterar nu ånyo i Stadshotellets marmorkafé och gör fortfarande sitt bästa för att häfda sitt anseende som ett förstklassigt musikkapell.
Sammansättningen är densamma som förut med den gudabenådade virtuosen Hradecky som konsertmästare.
Arbetareföreningen hade i går sitt första sammanträde för året.
Därvid uppläste föreningens ordförande, kamrer Ivar Gustafson, en årsberättelse för år 1914, af hvilken framgick bl. a. följande:
Vid tiden för medlemsförteckningens upprättande 1 mars 1914 räknade föreningen 28 ständiga och 239 betalande ledamöter. Under året ha invalts och introducerats 30 nya medlemmar. Tre medlemmar ha under året aflidit; dessa voro handl. J. Christiansson, slöjdlärare Åke Pettersson och folkskoll. Tage Danielson.
Begrafningskassan har under året vuxit sig starkare, och visade vid förra årsskiftet ett medlemsantal af 118 personer och ett kapital af närmare 1,200 kronor.
Föreningens verksamhet utåt har undergått en rätt stor förändring. Den fortsätter dock med föreläsningsanstaltens understödjande. Teatorverksamheten och de privata uthyrningarna hafva visat stor tillbakagång. Föreningen har därför för att stärka sin ekonomi startat en egen biograf, hvilken 17 dec. hade sin första föreställning. Föreläsnings-, teater- och föreningsverksamheten får dock ej rubbas genom biografens tillkomst.
Af hvad i öfrigt förekom vid gårdagens sammanträde är att anteckna att tre nya medlemmartogo sitt inträde i föreningen och fem inröstades.
Söndagsskolfest blir det trettondagen (på onsdag) i norra missionshuset. Vid festen, som tager sin början kl. 3 e. m., förekommer tal, sång och musik m. m.
Bröllop firades i Svärdsjö kyrka på nyårsafton mellan förste styrmannen å gotlandsångaren Vineta, sjökapten Carl Sundahl och fröken Gerda Robson Holmgren, dotter till kyrkoherde E. Holmgren i Svärdsjö och hans framlidna maka, född Robsen.
Gotlands Allehanda Måndagen 4 januari 1915
