- Detaljer
- Kategori: 1938
- Träffar: 129
Solbergaskolans nybygge inför stadsfullmäktige.
Kostnadsförslaget 955,000 kr. - Staden och staten skola betala årligen vardera 28,000 kr. under 25 år.
Drätselkammaren skall nu granska byggnadsplanerna.
Folkskolestyrelsen justerade vid sammanträde i går afton sitt förslag till ombyggnad och nybyggnad vid Solbergaskolan. Utredningen i saken har som bekant pågått sedan ett par år tillbaka och omhänderhafts av länsarkitekten Arvid Stille i Nyköping. Folkskolestyrelsen har samtidigt och parallellt därmed dryftat de i samband med byggnadsfrågan stående problemen och det slutliga förslaget har sålunda i förväg folkskolestyrelsens sanktion. Detsamma gäller också med folkskoleinspektören, som i skrivelse till folkskolestyrelsen uttalat sitt varma gillande och sitt förordande av det nu framlagda förslaget.
Detta har sålunda nu kunnat överlämnas till stadsfullmäktige, vars ordförande torde komma att omedelbart remittera handlingarna till drätselkammaren för yttrande.
Kostnaderna för den nya skolanläggningen, vars yttre plan framgår av teckningarna, hava blivit slutligt beräknade till icke mindre än 955,000 kr. Häri ingår kostnader för ritningar och oförutsedda utgifter, men däremot icke för bänkinredningar och möbler samt yttre ledningar och planeringar.
Staten får betala 700,000 kronor.
Som bekant utgår numera statsbidrag till skolbyggnader. Dessa gälla dock endast egentliga skollokaler och sålunda icke för tandklinik, läkarerum, vaktmästarebostad o. d. Efter beslut i varje särskilt fall kan statsbidrag utgå till specialrum för naturkunnighet, samlingssal, lärarerum, expeditionsrum, frukostrum för barnen m. m. Dessutom utgår statsbidrag till inredningar i gymnastiksalar, slöjdsalar och skolkök, här beräknade till 23,900 kr., samt till utgifterna för ritningar, arbetsledning och kontroll. Statsbidrag kunna under alla förhållanden ej erhållas för en del av byggnadskostnaderna, som uppgår till 45,400 kr.
Stadsbidraget utgår med 75 proc. av byggnadskostnaderna och skulle komma att uppgå till 700,125 kr. Detsamma utbetalas emellertid ej på en gång utan med lika belopp under 25 redovisningsår med början, sedan lokalerna blivit avsynade och gokända. Det årliga statsbidraget skulle för Visby stad bliva 28,005 kr.
Staden skall emellertid svara för räntekostnaderna och om dessa beräknas efter 3 proc. skulle de årliga annuiteten på hela beloppet bli 56,120 kr. Staden själv skulle alltså få själv under dessa 25 år tillskjuta årligen 28,000 kr. för amorteringarna å lånet.
Staden har sparat 32,000 kr. årligen på lärarelönerna.
Folkskolestyrelsen kan emellertid samtidigt peka på, att skoldistriktet, sedan nu statsverket övertagit lärarnes avlöningar och de kommunala lönetilläggen, fått sina utgifter på denna post minskade från omkring 50,700 kr. år 1937 till omkring 18,700 kr. år 1938, eller med omkring 32,000 kr. Minskningen av distriktets andel i lärarelönerna är sålunda 32,000 kr., medan annuiteten å lånet för skolbyggnaden skulle bli 28,000 kr., och någon ökning av uttaxeringen för skolans del kan sålunda icke behöva ifrågakomma.
Stadens skollokaler otillräckliga och omoderna.
I sin motivering för det framlagda förslaget anför folkskolestyrelsen, att stadens skolor saknar en hel del lokaler, som äro nödvändiga för en tidsenlig skolanläggning, såsom gymnastiklokaler, lokaler för skolköksundervisningen, teckningssal, lärorum för metallslöjd och pappslöjd samt för sång- och musikundervisningen. Vidare saknas samlingsrum, frukostrum för barnen, mottagningsrum för skolläkaren och överläraren, lärarerum o. s. v. Antalet klassrum är icke tillräckligt stora för det nuvarande behovet och blir ännu mera otillräckligt, då skolan skall utökas med en sjunde årsklass. Skolan har under de senare åren förhyrt en skolsal i Soldathemmet och tvenne salar i läroverket, lokaler för skolköksundervisningen, gymnastiksalar vid militärkasernerna, varjämte duplicering vid undervisningen måste förekomma vid skolan å Södervärn. Flera av de förhyrda lokalerna synas skolstyrelsen icke kunna få disponeras för framtiden.
Centralskola förordas.
Det nu framlagda förslaget bygger på en plan, enligt vilken Solbergaskolan skulle utgöra en centralskola för folkskolan och fortsättningsskolan. Dock skulle Hästnäs skola bibehållas som hittills. Till S:t Hansskolan och Södervärns skola skulle förläggas endast småskoleavdelningar och för de avdelningar, som ej kunna inrymmas där, skulle nya lokaler likaledes anskaffas vid Solbergaskolan.
Solbergaskolan har ett för centralskolan lämpligt läge inom skolområdet. Till skolområdets norra gräns är det c:a 4 km. och till dess södra gräns likaledes 4 km. samt till östra gränsen 3 á 3,5 km. Av en statistik från slutet av läsåret 1935-36 framgår, att endast 7 barn hade en skolväg över 4 km., 27 hade mellan 3 och 4 km., 49 mellan 2 och 3 km. och 783 intill 2 km. Skolvägarna komma visserligen att något ökas genom den nya organisationen, men dock icke i den grad, att det utgör något hinder för densamma. Numera finnes också bussförbindelse, som kan underlätta förbindelserna för de längst boende barnen.
Folkskolestyrelsen utvecklar vidare fördelarna av en centralskola, som har tillgång till specialrum och speciell undervisningsmateriel av olika slag, såsom för undervisning i hushållsgöromål, slöjd, teckning, sång och musik, naturkunnighet och gymnastik och där övningslärare ev. skulle kunna anställas.
De andra skolhusen behöver sedan moderniseras.
Detta hindrar emellertid icke, att förbättringar behöva vidtagas även vid de övriga skolorna vid S:t Hansgatan och å Södervärn. I första hand behöver där ordnas lokaler för gymnastik och lek jämte omklädningsrum och lärarerum. Sedan skulle vid S:t Hansskolan komma att återstå 7 lärosalar mot nu 9 samt vid Södervärns skola 4 lärosalar, 1 gymnastik och lek-rum med omklädningsrum, 1 lärarerum, 1 frukostrum, 1 metreillrum samt vaktmästarebostad om 1 rum och kök. Dessa skollokaler kunna emellertid icke ordnas, innan om- och nybyggnaden vid Solbergaskolan är klar. I sin utförliga framställning ingår folkskolestyrelsen vidare på detaljerna ifråga om behovet av undervisningslokaler, och redogör därvid för de otillfredsställande förhållanden, som nu äro rådande vid Solbergaskolan. Även ett omfattande statistiskt materiel framlägges för belysande av folkskolestyrelsens beräkningar av lokalbehovet.
En reservant.
Folkskolestyrelsens beslut är icke enhälligt. I en särskild skrivelse yrkar hr Carl Wiss avslag på folkskolestyrelsens framställning, enär han anser, att folkskolestyrelsen borde till utredning upptaga frågan, vad det skulle ha kostat att upprätta en fullständig folkskola på Södervärn. Han anser icke den föreslagna centraliseringen önskvärd, då den ökar skolvägarnas längd, och att Solbergaskolan alltså hade bort minskats i samma mån, som en folkskola å Södervärn utvidgats.
Gotlands Allehanda Onsdagen den 18 maj 1938