- Detaljer
- Kategori: 1958
- Träffar: 130
Nils Bolin har gått bort.
Efter en lång tid med sviktande hälsa avled på fredagsmorgonen stadsläkare dr Nils Bolin i en ålder av 63 år.
Med dr Bolin har en särpräglad, färgstark och varmhjärtad människa gått ur tiden. Få har som han kunnat förena det vetenskapligt analyserande med ett personligt, varmhjärtat intresse för medmänniskor och deras krämpor. Här hade han ärvt egenskaper både från sm far, den legendariske fältläkaren Karl Bolin, och sin företrädare som stadsläkare dr Hugo Krook. Så var också dr Bolin känd och uppskattad som få.
Hans stora intresse vid sidan om läkaryrket var fotografi och ännu långt fler än de som lärt uppskatta dr Bolin som läkare värderade honom som ”stadsfotografen”. Gränder, kåkar och original – allt det särpräglade i visbymiljön – gladde honom, och han ville förmedla dessa sina upptäckter till andra. Så blev han mästerfotografen, en konstnär på sitt gebit som suveränt behärskade en kameras uttrycksmedel.
Det har tvistats om vilket som var störst hos Bolin, läkaren eller fotografen. Själv uttryckte han det så: ”stadens läkare anser mig vara Gotlands bäste fotograf och fotograferna här menar mig vara stadens bäste läkare”. Detta uttalande säger åtskilligt om människan Nils Bolin – bara stora generösa människor har råd och humor nog att skämta med sig själv.
Gotland och Visby gör med stadsläkaren Nils Bolins bortgång en stor förlust. Han var läkaren, konstnären och den borne Gotlandsvännen. Personligen var han en orginell medmänniska med ett stort och rymligt hjärta.
Nils Bolin var infödd visbybo och son till fältläkaren Karl Bolin. Han tog sin studentexamen vid härvarande läroverk 1915, studerade sedan medicin i Uppsala och Stockholm samt blev med kand. 1920 och med lic. 1925. Som leg läkare återvände han till Visby, där han först blev t f stadsläkare och sedan ordinarie innehavare av befattningen. I hälsovårdsnämnden, vars vice ordförande han var, hävdade han med energi och övertygelse den moderna hygienens krav i skilda frågor. Även i styrelsen för stiftelsen Solgårdar har han nedlagt ett gott arbete.
Gotlänningen fredagen den 7 november 1958. Nr 258 B. Årgång 74.