Tingstäde Kyrka

Tingstäde kyrka är på grund av sitt läge och sitt torn (55m) synligt vida omkring. Långhuset och det rakt avslutade koret utgör en välbevarand romansk anläggning från 1200-talets mitt. Tornets nedre del likaså från 1200-talet, medan den övre delen tillkom 1300-talet. Alla kyrkans portaler är romanska. Tornets västportal är störst om mäktigast, en av Gotlands ståtligaste romanska portaler.
Långhusets fyra valv uppbärs av en lång och kraftig kolonn, vars kapitäl har intressant figurskulptur i relief. Kyrkan äger två mäktiga medeltida inventarier, en romansk dopfunt tillskriven den under 1100-talets senare del verksamma anonym mästaren "Majestatis" samt ett triumfkrucifix med rikt snidad piedestal från 1300-talet nu uppställt vid tornbågens pelare.

KORT KARAKTÄRISTIK AV MILJÖN OCH BYGGNADEN
Tingstäde var tidigt en centralpunkt på norra Gotland. Kyrkan är belägen på västra sidan av den ås där huvudvägen går, söder om åsen ligger Tingstäde träsk. Den norra stigluckan uppfördes 1762 av material från den rivna medeltida prästgården. Som inkörsport till prästgården fungerade troligen den bevarade trappstegsportalen, från 1300-talet, norr om kyrkan. Kyrkan, som är uppförd av kalksten, består av ett tvåskeppigt långhus, smalare rakslutet kor i öster, med nordlig sakristia, samt västtorn. Långhuset är äldst, 1100-talets senare hälft. Vid 1200-talets mitt revs ett tidigare absidkor och nuvarande kor med sakristia uppfördes, liksom tornets nedre del. På 1300-talet påbyggdes tornet till sin nuvarande ansenliga höjd (55 m). Exteriören präglas i hög grad av det ståtliga tornet, med sidogallerier i norr och söder, kolonettförsedda ljudgluggar i fyra våningar sidogavlar och åttkantig spira. Långhuset, det lägre koret samt sakristian täcks av sadeltak. Av kyrkans fyra romanska portaler är tornportalen ståtligast. Långhusportalens fint huggna fågelkapitäl har tillskrivits den anonyme stenmästaren Calcarius , 1200-talets förra hälft. Långhusets fyra kryssvalv uppbärs av en kort, kraftig mittkolonn, vars kapitäl har intressant figurskulptur tillskriven Calcarius . Kor, ringkammare och sakristia täcks av varsitt kryssvalv. Ringkammaren sammanbinds med långhuset genom två bågar uppburna av en kort pelare, korets triumfbåge är spetsbågig. Sakristieingångens reliefprydda tympanonfält härrör troligen från det tidigare absidkorets korportal, 1100 tal. I koret finns medeltida kvadermålning bevarad samt draperimålningar från omkring 1700. Ringkammaren har målade helgonbilder från 1300-talet och nytestamentlig scen från 1700 talets början. Agneta Hållén 1998-08-24

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR
Sandstensfunten har tillskrivits stenmästaren Majestatis, 1100-talets senare hälft. Triumfkrucifix från 1300-talet. Altaruppsatsen från 1700-talet har målning från 1780 av Johan Weller, som även målat de rester av en läktarbarriär som är upphängda på nordväggen. Predikstolen, tillverkad omkring 1700, är troligen gjord av samme snickare som altaruppsatsen. I korgolvet ligger två medeltida gravstenar. Orgelfasaden förenklad 1973.

ÖVRIGA BYGGNADER
Övriga byggnader Stiglucka 1200
Inhägnader Kallmur

LITTERATUR OCH ANDRA KÄLLOR
Litteratur Publicerad i SvK (Volym & År) 21 - 1925
Reviderat av A. Hållén 1998-08-24

24 augusti 1998


 

Tingstädes nya kyrkorgel invigd

När en sådan här sak händer känner man sig som öns lyckligaste musiker, säger Magdalena Fransson, kantor i Stenkyrka pastorat. Hon syftar på den nya orgeln, som installerats i Tingstäde kyrka och som invigdes i går.
Den är så ny att det fortfarande luktar målarfärg om den - den skogsgröna orgeln med två röda rutmönster och en mängd guldgula hårlocksliknande slingor längs med piporna som dekoration. Design och konstruktion: Åke Bergenblad, intonering: Thomas Svenske.
Den här orgeln har väldigt stora möjligheter därför att den kan registrera olika stämmor för bas och diskant på en och samma gång, berättar Magdalena Fransson.
Den nya orgeln i Tingstäde kyrka har tagit ett år att bygga och varit efterlängtad sedan insamlingen till den startade för drygt tio år sedan. Den är byggd i Småland på Nye orgelbyggeri och har kostat ungefär en halv miljon kronor. Noggranna förhandlingar har förts med Riksantikvarieämbetet för att komma fram till en design som passar in i den nyrenoverade kyrkan. Det tog en hel dag att enas kring färger och design, berättar Magdalena Fransson.
Kyrkan var fullsatt och åhörarna fick först höra Stenkyrka Pastoratkör sjunga "En vänlig grönskas vita dräkt". Efter själva invigningen, som utfördes av kyrkoherde Bernt Fransson och kyrkivärdarna Ragnhild Johansson och Ove Pettersson, spelades domkyrkoorganisten Claes Holmgren sedan Piéce d'orgue av J S Bach, små stycken för orgel av Bengt-Göran Sköld, Andante i A-moll och preludium och fuga i G-moll av Gustaf Mankell, ur Hexachordum Apollinis aria quarta av Johan Pachelbel. Nils-Olof Berg invigningstalade och demonstrerade tillsammans med domkyrkoorganinsten orgelns olika klanger.
Det äe en särskild ynnest att få installera en orgel på Gotland, för här började Sveriges orgelhistoria. Det är svårt att välja rätt orgel för varje kyrka - varje orgel är en självständig och personlig skapelse, sade Nils-Olof Berg.
Den gamla orgeln är flyttad och sattes aldrig tillbaka efter kyrkans invändiga renovering, som blev klar i november i fjor. Under tiden som man väntat på att den nya skulle bli klar har Magdalena Fransson huvudsakligen använt en portabel elorgel.
Folk har kommit fram till mig och sagt att det inte låter som kyrkomusik. Men jag kommer även i fortsättningen att försöka variera mig vid varje gudstjänsttillfälle. När vi har jazz, till exempel, så använder jag helst piano.

Måndagen den 26 juli 1995
Text: Pia Larsson


Bildsten inmurad i kyrktorn

"Den finaste man känner till av den äldsta typen"

BildstenarDelar av en bildsten har hittats inmurad i tornet i Tingstäde kyrka. Enligt professor Erik Nylén tillhör stenen den äldsta typen av bildstenar, de som gjordes redan på 400- och 500-talen. och vad gäller kvalitet anser han stenen vara den finaste som man känner till.
Stenen hittades i samband med den pågående inre restaureringen av kyrkan i Tingstäde. I ett hörn i tornrummet, fyra, fem meter över golvet, satt en del av putsen lös och Mats Pettersson, som arbetar med restaureringen, fick syn på ett mönster bakom den gamla putsen.
Jag blev nyfiken och fick se ett mycket fint mönster, och jag förstod att vi hittat något fint, berättar han.
Det är ett välbevarat och fint hugget rosettmönster som träder fram på stenen. En liknande sten finns inmurad i Bro kyrka, dock inte av samma höga kvalitet, men Erik Nylén gissar att det är samma mästare som gjort bägge stenarna.
Det brukar finnas två rosetter och en större solsymbol på den här typen av stenar, och på stenen i Tingstäde kan man i högra kanten också skymta solsymbolen. Det innebär att stenen har varit mycket stor, cirka en meter bred och tre till fyra meter hög, förklarar Erik Nylén.
Den hittills största kända stenen från den här perioden är den så kallade Sanda-stenen som finns i Gotlands Fornsal och som mäter 3,3 meter i höjd.
Solkult
Erik Nylén påpekar att de tidigare gotländska bildstenarna är de främsta och enda säkra tecken vi har på den tidens nordiska religion. Det tyder på en solkult som funnits sedan bronsåldern och ända fram till cirka år 500 efter Kristus. En solkult som sedan efterträddes av asatron - på yngre gotländska bildstenar finns ju Vallhall-motiven som visar på en Odin-kult. Längre fram dominerar det kristna korset.
Det finns flera teorier om varför man murade in bildstenar i kyrkorna. För egen del tror jag på den enklaste, praktiska förklaringen att stenarna helt enkelt utgjorde ett gott byggnadsmateriel; stora, kraftiga, redan tillhuggna stenar som troligen också fanns i närheten av kyrkbygget, säger Erik Nylén.
En annan, mera romantisk förklaring är att man ville döda den gamla hedendomen genom att riktigt förnedra den genom att mura in dess symboler i den nya religionens byggnader.
Vad som händer med den upptäckta bildstenen är inte avgjort, men Erik Nylén kan tänka sig att den plockas ut ur väggen och sammanfogas med andra, tidigare kända stenfragment som finns i Tingstäde kyrka.

6/4 1994
Text: Ola Sollerman


Frågetecken blev utropstecken

Efter 30 års väntan är Tingstäde kyrka restaurerad

Tidigare när jag har åkt förbi Tingstäde kyrka har tornet mest av allt liknat ett frågetecken. Man har undrat över vad som skall hända med denna vackra gamla kyrka. Men idag står tornet och pekar mot himlen som ett vackert utropstecken!
Med dessa ord inledde biskop Tore Furberg söndagens tacksägelsegudstjänst i Tingstäde kyrka, eller rättare sagt utanför kyrkan, så att församlingsborna samtidigt skulle ha möjlighet att beskåda den nyrestaurerade kyrkan i all sin glans.
Det är nog inte bara Tore Furberg som har undrat över kyrkans framtid. Församlingsborna har nog många gånger varit på väg att förlora hoppet.
Vi har väntat i 30 år på den här restaureringen, säger kyrkstämmans ordförande Ove Pettersson. Idag känns det fullkomligt otroligt. Vi sa tidigare att vi inte trodde på någon restaurering förrän vi såg byggställningarna på plats. Nu är byggställningarna borta!
Jo, turerna kring Tingstäde kyrka och dess fallfärdiga torn har varit många och svåra. Bekymret med tornet är inte heller något nytt problem. Redan på 1860-talet började man se att tornet inte riktigt höll. Då förstärktes tornmurarna med kraftiga ankarjärn. Då byttes också takpanelen.
Sedan dröjde det till 1925. Då ansågs tornet "nära nog fallfärdigt". 1928 gjordes nya förstärkningsarbeten i tornmurarna.
Men restaureringstankarna började inte ta fast form förrän under 1950-talet, berättar Ove Pettersson. Det har gjorts en mängd projekteringar på en eventuell restaurering. Församlingen har betalt 90 000 kronor i projekteringskostnader innan något överhuvudtaget blev gjort på kyrkan.
Under 1970-talet har församlingen legat på myndigheterna som iglar dör att få igång restaureringen. Flera regeringar har uppvaktats. Brev har skrivits i massor utan att något har hänt. Först efter 30 års förberedelser tog riksantikvareämbetet kontakt med församlingen. Det var 1980. Då hade man fått nya pengar till den här typen av restaureringar.
Tidigare var det AMS som var huvudman för såna här restaureringar, säger Ove Pettersson. Nu var det plötsligt riksantikvarieämbetet. Det var ganska snårigt. Vi blev lite oroliga när vi fick höra att vi skulle betala 50 procent av restaureringskostnaderna.
En miljon kronor kunde man tänka sig att ställa upp med. Men oron gällde det faktum att byggnadskostnadskalkyler sällan håller måttet. Hur mycket skulle församlingen mäkta med om kalkylerna sprack?
Pengar hade vi, säger Ove Pettersson. Vi hade haft lång tid på oss att samla in. Vi har höjt skatten och vi har arbetat hårt med insamlingar de senaste sju åren. En eloge till Tingstädeborna som aldrig har knotat över att ingenting hänt.
Med 440 invånare i Tingstäde så betyder det att varje församlingsbo, ung som gammal, har satsat dryga 2 000 kronor i kyrkans restaurering. Kalkylerna höll och församlingen betalar cirka en miljon.
Utan deras positiva inställning hade vi aldrig klarat det här, säger Ove Pettersson. Och inte hade det gått om vi inte fått de byggnadsjobbare som vi haft här.
Riksantikvarieämbetet har varit huvudman. Ämbetet har lagt ut jobbet på AMS-kontoret i Visby som har handplockat folk på öppna marknaden.
Tacka de duktiga killarna David Simander och Bengt Mattson som har lett arbetet här. Det är sånt folk vi vill ha i byggnadshyttan.
Byggnadshyttan, ja, det är framtidens melodi när det gäller restaureringen. Där är Tingstäde församling också med.
Det kändes väl lite fel att behöva betala också till byggnadshyttan, när vi betalt så mycket för vår egen restaurering, säger Ove Pettersson. Men i längden anser jag nog att en byggnadshytta är den enda vettiga lösningen för församlingarna i framtiden. Ingen enskild församling kan klara kostnader som restaurering och underhåll av kyrkorna. Jag tror på bygghyttetanken.
Än är inte arbetet helt klart. Tjärning av tornets träpanel är ett arbete som kan göras först om några år, så det får lysa trävitt under en period. Sen återstår en del arbeten i etapp två av restaureringen samt etapp tre med inköp av mark och utvidgning av kyrkogården bland annat.

Måndagen den 18 april 1983
Av: Per Nordfeldt


Bristen på enighet har förhindrat restaurering i Tingstäde

Skall Tingstäde kyrka förfalla och bli en ruin?

Frågan verkar drastisk, men oron är stor för kyrkans framtid. Inte bara i Tingstäde.
Kyrkan behöver restaureras. Projekteringen påbörjades 1961, men har ännu inte blivit klar!
- Kyrkan i Tingstäde har verkligen kommit i kläm, säger kyrkoherde Gunnar Björlander i Stenkyrka, som även är Tingstädes församlingspräst.
Det är tornet som ställt till problemen. Tjänstemän på olika myndigheter har varit oeniga om hur reparationerna skulle utföras. Därför har projekteringen aldrig kunnat göras färdig.
Regeringen har bestämt att gotländska kyrkor åter skall få 100 procent i statsbidrag för reparationer. Pengar skall anslås under två år.
Men man frågar sig om projekteringen kommer att bli färdig nu, så att vi verkligen hinner börja på reparationerna under de två åren, säger Ove Pettersson, kyrkstämmans ordförande.
Vi börjar bli rädda att kyrkan skall börja rasa. Det kan bli en katastrof om tornet faller ut över vägen och in på skolgården!
Nu har projekteringsarbetet pågått i snart 20 år. Ändå är den inte färdig. Vi vet inte ens vad reparationerna kommer att kosta. Blir inte projekteringen färdig nu, och reparationerna kommer igång, så blir väl restaureringen aldrig av.
Farhågorna för att tornet skall rasa är överdrivna, säger arkitekt Inga Carlström på riksantikvarieämbetet. Tingstäde kommer med under de två åren. Tingstäde kyraka står inte högst på prioriteringslistan, men nästan. Åtminstone gäller det tornet.
Tornet måste repareras nu, och vi är överens om hur arbetet skall utföras. Vi slutför projekteringen och skall ta med Tingstäde kyrkas torn i det sammanträde om prioritering som är sammankallat.
Vid det sammanträdet skall ledningen för arbetsmarknadsstyrelsen - AMS - delta liksom domkapitlet och pastoratsförbundet förutom riksantikvarieämbetet.
Men hur blir det med resten av kyrkan?
Det är inte jag som bestämmer, säger Inga Carlström. Men jag tror att långhuset och koret har betydligt sämre möjligheter att komma med och få statsbidrag under de närmaste två åren.
Långhuset och koret gjordes rent 1970 och 1971. Då sparades tornet, eftersom det ändå skulle restaureras.
Det finns sprickor i långhusets väggar också, säger Gunnar Björlander. Men de sprickorna växer inte, det har mätningar visat. Så dem tar man inte så allvarligt på. Viktigast är förstås att tornet repareras, även om jag helst såg att hala kyrkan reparerades.
Vi har ett problem på kyrkogården också. Intill kyrkan står en gammal port. Genom porten gick förr en gång mellan kyrkan och en nu raserad prästgård.
Den porten lutar betänkligt. Den måste repareras.
1973 gjorde Tingstäde församling en framstöt om att få kyrkan reparerad. Då utgick fortfarande statsbidrag med 100 procent, alltså till hela kostnaden. Projekteringen av tornet var inte färdig, men man trodde att 900 000 kronor skulle räcka till alltsammans.
Men reparationerna av tornet är mycket komplicerade.
Jag tror man får räkna med att en restaurering av Tingstäde kyrka i sin helhet kommer att kosta mellann fyra och fem miljoner kronor, säger Gunnar Björlander.
Inga Carlström vill inte gissa kostnaden.
Dessutom färdigställer vi bara projekteringen av tornet nu, säger hon. Den reparationen måste göras.
Tornet är 55 meter högt och det är en säkerhetsrisk, säger Ove Pettersson. Församlingen har väl redan lagt ut i runt tal 50 000 kronor på undersökningar. Det låter inte mycket, men det är mycket för oss. Vi har pengar till löpande reparationer, inte mer.
Inga Carlström har övertagit behandlingen av Tingstäde kyrka alldeles nyligen. Hon såg kyrkan för första gången i måndags.

Torsdagen den 2 november 1978
Av: Björn Smitterberg


 Kyrktornet

diameter 73,5 cm, gjutningsår 1576, höjd 75 cm gjutare okänd, vikt 215 kg gjuten i Tyskland
tonanalys Diss2 + 27 c ringningsätt hand

INSKRIPTION
På klockan finns runt halsen ett skriftband med latinsk text. I övrigt finns ingen inskription eller några gjutarmärken som berättar om vem som gjutit klockan.

Runt halsen
SI : DEVS : PRONO : BI : SQVIS : CONTRA : NOS : 1576 : INRI :

Översättning
Om Gud är för oss, vem kan då vara mot oss