Sparbank i Tingstäde

Sammanställning av Ove Pettersson

Landstinget på Gotland sände ut ett cirkulär till kommunalnämnden i alla gotländska socknar och så även till kommunalnämnden i Tingstäde där man pläderade för bildande av sparbank i den egna socknen. Cirkuläret var undertecknat: Visby den 11 oktober 1867, på Landstingets vägnar, H. Gyllenram/E. Molander.
Texten inleddes med följande: "Till följe af den mångåriga erfarenhet, som man i städerna redan eger om der inrättade Sparbankers välgörande inflytande på omgifvande befolkning, derigenom att dessa stiftelser emottaga, bevara och förkofra den ordentlige arbetarens och tjenarens sparpenning; hafva inom vårt fädernesland många röster uttalat den fosterländska önskan, att dessa gagnrika inrättningar äfven i pastoraterna eller i socknarna på landsbygden måtte, så allmänt som möjligt komma till stånd. Hvad denna provins vidkommer har dess Landsting beslutit, att, i denna för fosterbygdens både ekonomiska och moraliska förkofran vigtiga angelägenhet, uppmana Kommunal-nämnderna, att, så vidt möjligt är, envar i sin krets, allvarligt och kraftfullt befrämja inrättandet af dylika stiftelser och för dem blifva principaler eller beskyddande hufvudmän."
Cirkuläret består av två tätskrivna A4-sidor där olika fördelar med en sockenbank framhålles.
Ytterligare ett citat från cirkuläret: "Hvad angår styrelsen, ansvarigheten, arbetssättet, revisionen - med ett ord stadgarna för en sådan Sparbank; så kan, om så behöfves, de för Sällskapet D.B.W:s Sparbank i Wisby, samt de för Klinte sockens och Fårösunds Sparbanker af Konungens Befallningshafvande fastställda stadgar och ordnings-reglor tjena till ledning."
Av cirkuläret kan man dra slutsatsen att Landstinget gjort tidigare försök - 1864 - att intressera Kommunal-nämnderna för att utnyttja de banktjänster som D.B.W:s Sparbank i Visby kunnat erbjuda.
Cirkuläret avslutas med orden: "Landstinget anbefaller förhoppningsfullt detta Sparbanksförslag till Kommunal-nämndens synnerliga uppmärksamhet och fosterländska nitälskan, samt utbedjer sig, att, sedan en sådan inrättning kommit till stånd, derom vid sitt nästa sammanträde erhålla underrättelse, och att årligen få del af revisionsberättelsen."
Det dröjer två år innan Tingstäde kommunalstämmas protokoll har något att berätta om hur man tänkt agera på Landstingets cirkulär med uppmaning att starta en bank i socknen. Den 26 oktober 1869 är noterat i kommunalstämmans protokoll: "Fråga väcktes om inrättande av Sparbank för Tingstäde socken. J P Stare, P Graham, Johan Nyström och Johan Nyberg utsågs att förbereda inrättande av Sparbanken".
Vem var de fyra männen som skulle se till att det blev en sockensparbank i Tingstäde? Johan Petter Stare var rysk vicekonsul och ägare och brukare av Furubjers gård sedan 1868 - var alltså nyinflyttad till Tingstäde. Patrik Graham var den yngste av bröderna Graham - då 29 år gammal - som utöver Gullauser i Hangvar ägde en gård vid Austris i Tingstäde. Johan Nyström var skollärare i Tingstäde och Johan Nyberg ägde och brukade gården Nystugu som numera är hembygdsgård. Han var kommunalstämmans ordförande och allmänt betrodd inom såväl kommunen som kyrkan.
Vid kommunalstämman den 29 december 1869 föredrogs och kommenterades bankreglemente för Tingstäde Sockens Sparbank. Vid kommunalstämman den 18 mars 1871 utsågs den första Sparbanksdirektionen: JP Stare, P. Graham, Johan Nyberg, Aug. Olofsson och OP Östergren. Ett år senare lämnar P. Graham sin plats i bankdirektionen till en annan man med många uppdrag nämligen Nils Olofsson vid Lunds. Patrik Graham förbereder "Graham Brothers" etablering i Visby och flyttar senare till företagets kontor i Stockholm.
1884 får banken konkurrens då ett Postsparbankskontor öppnas vid postkontoret i Tingstäde.
Öppethållandet synes ha varierat men har som regel varit två gånger i månaden.
Sparbanken var inrymd i Gazelianska skolhuset i Sockenstugan. Tingstäde fick småskola 1890 och denna tog Sockenstugan i anspråk. Troligen har banken och småskolan samsats om samma lokal en tid. 1910 stod det nya skolhuset färdigt och ett protokoll från skolrådssammanträde den 2 febr 1911 berättar att man nu skall inreda den gamla småskolesalen till två bankrum. Noteringar från 1920-talet anger att hyran för banklokalen var 250 kronor per år.
Åke Eliasson har för Tingstäde hembygdsarkiv sammanställt vad som skrivits i Gotlands Allehanda om Sparbanken. Det tidigaste är från 1874 och det senaste är från 1945 - tretton A4-sidor med ett 50-tal avsnitt berättar om bankens omsättning och resultat, öppettider mm samt vilka personer som haft ansvar för bankens verksamhet.
I Tingstäde hembygdsarkiv finns en del reverser från Sparbankens första tid. Det finns en "Motbok för Tingstäde Sockens Sparbank" (med reglemente för banken) i orginalskick. Den är tryckt på Gotlands Allehandas tryckeri 1888. En motsvarighet till motboken men kallad "Kontra-bok med Tingstäde sockens Sparbank" jämte reglemente för banken och tryckt på Gotlands-Postens tryckeri 1893 finns även bevarad. Allt skriftligt material finns samlat i en pärm i Hembygdsarkivet.
I Tingstäde hembygdsförenings föremålssamling finns även Tingstäde sockens Sparbanks kassaskåp sedan 1998. Kassaskåpet har förvarats på olika platser sedan banken upphörde 1951 men längsta tiden har det förvarats vid familjen Forslund vid Bryor som såg till att Hembygdsföreningen fick hand om skåpet då gården såldes.
Bland beslut som kommunen fattade och där man använde sig av Sparbankens reservfond kan nämnas 2 aug 1903 då man beslöt att teckna aktier i Visby Exportslakteri och Konservfabrik. Utöver tidigare tecknade sju aktier beslöts att teckna ytterligare 10 aktier.
Av 1928 års vinstmedel avsatte Tingstäde sockens Sparbank 440:- för inköp av en ny orgel till sockenkyrkan som genomgick en större restaurering.
När Gazelianska skolan 1951 byggdes om till samlingslokal och blev Gazeliigården så bekostades ombyggnaden till väsentlig del med pengar från Tingstäde sockens Sparbank i likvidation.
Det finns en hel del handlingar om banken på Landsarkivet i Visby och säkert kan dessa handlingar berätta ytterligare om verksamheten utöver vad som här framkommit.
Genomgång av Kommunalstämmoprotokollen har gjorts tom 1929.
Under 80 år verkade Tingstäde sockens Sparbank och vid bankens likvidation hade rollen som bygdens bank övertagits av Jordbrukskasserörelsen men även denna rörelse har gått till historien. Postsparbankens roll skall inte förglömmas.
Samtidigt med Sparbanken försvann en annan verksamhet - nämligen Tingstäde Sockenmagasinkassa. Denna verksamhet var en föregångare till Sparbanken med anor från 1700-talet. Roger Öhrmans artikel "Sockenmagasin på Gotland" i Gotländskt Arkiv 1990 ger en bra historisk inblick i denna verksamhet. Tanken med sockenmagasinen var att ha säd lagrad i händelse av missväxt men bönderna kom att utnyttja den lagrade säden för eget behov av kredit. Sockenmagasinet blev ett slags bank med in- och utlåningsrörelse mot ränta och spelade en viktig roll.
Sparbanken blev en modern variant av Sockenmagasinkassan när kontanter blev allt mera vanligt för landsbygdens människor. Bägge verksamheterna fanns kvar tills sockenkommunerna försvann vid 1950-talets kommunreform. Sädbingarna fanns ursprungligen i Tingstäde kyrkas tornrum men omkring 1870 uppfördes en byggnad en sten i 1.5 plan för denna verksamhet (bakom nuvarande skolbyggnad).
Som kuriosa kan nämnas att 1951 fick sju hushåll i Tingstäde bidrag med femtio kronor vardera för insättande av telefon. 1926 bekostade Magasinkassan uppsättande av en större körvåg för allmänhetens behov på järnvägens område i Tingstäde.

Tingstäde Sockenmagasinskassas räkenskaper finns bevarade på Landsarkivet i Visby.

år 1912
adr. Tingstäde
Begynnelseår 1871. Insättarnes behållning: 79,875 kr.
Reservfond: 15,095 kr.
Expeditionstid: 2:a lördagen i månaden.
Ordförande: Högberg, P., Landtbr. Myrvälder.
Kamrer: Norrby, A. E., Folkskollärare.

år 1923
adr. Tingstäde
Begynnelseår 1871. Insättarnes behållning den 31/12 1922 134,766 kr.
Reservfond: 17,821 kr.
Räkenskapsförare: Norrby, A. E., Folkskollärare.

år 1929
adr. Tingstäde
Begynnelseår 1871. Insättarnes behållning den 31/12 1927 152,118 kr.
Reservfond: 22,392 kr.
Räkenskapsförare: Norrby, A. E., Folkskollärare.